Start /  Bloggar /  DIK Bloggen /  Sifferlöst – ger det mer eller mindre i plånboken?
25 2016
OKT
Utsuddade siffror på svarta tavlan.

Med eller utan. Det är frågan.
Foto: Shutterstock, montage

Hur påverkar avtalskonstruktionen löneutvecklingen? Gör sifferlösa avtal att lönerna sticker iväg, vilket vissa hävdar eller gör de istället så att arbetsgivarna kan hålla lönerna tillbaka?

Nu har Saco gett ett svar på den frågan i en ny rapport, Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner – en del av akademikernas arbetsmarknad. I rapporten har de tittat närmare på löneenkätsdata från fyra Saco-förbund.

Svaret är "Nej"

Har avtalskonstruktionen en påverkan på löneutvecklingen inom avtalsområdet? Slutsatserna kan sammanfattas med ett kort: Nej. Rapportförfattarnas slutsats sammanfaller även med Medlingsinstitutets rapport Lönebildning och jämställdhet som presenterades 2015.

I den grupp som studerats i Sacorapporten ser löneutvecklingen lika ut oavsett avtalskonstruktion, det vill säga om medlemmarna omfattas av avtal utan centralt angivet utrymme (ofta kallat sifferlöst), om de omfattas av avtal med stupstock eller om avtalet innehåller en lönepott. Oavsett avtalskonstruktion blir utfallet, det vill säga löneutvecklingen, i deras studie lika när de rensat bort andra förklarande faktorer, som om individen bytt jobb eller om det är så att lönen inte har reviderats.

Byta jobb eller position ger högre lön

De konstaterar att andra faktorer har större påverkan på löneutvecklingen. Störst effekt har att byta arbete eller byta position.

Slutligen konstateras att hur sifferlösa avtal faktiskt fungerar i praktiken vet vi väldigt lite om och att det därför behövs fler studier som fokuserar på det. Tanken med de sifferlösa avtalen är att de ska bidra till en väl fungerande lokal och individuell lönesättning. Individuella prestationer ska belönas och lön ska kunna användas för verksamhetsstyrningen. Mer kunskap behövs om hur det fungerar ute i de enskilda verksamheterna. Men med den här rapporten finns det äntligen information om huruvida avtalskonstruktionen har inverkan på löneökningstakten på aggregerad nivå.

Rapporten presenterades under ett seminarium på Saco den 21 oktober. Bland andra var Anna-Karin Hatt , vd Almega, och Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, inbjudna  att kommentera rapporten. Deras ingångar till frågan skiljde sig markant. Då Johansson ser de sifferlösa avtalen som ett hot mot den solidariska lönepolitiken ser Hatt de sifferlösa avtalen som en viktig pusselbit för att utveckla avtal som är attraktiva för dagens och morgondagens tjänsteföretag.

Står fortfarande långt ifrån varandra

Lika sannolik att Sacoförbunden, och flera TCO-förbund, kommer att lämna de sifferlösa avtalen för att återgå till avtal med centralt angivet utrymme, verkar det vara att LO ska släppa kontrollen över lönebildningen ut till de enskilda verksamheterna. Synen på lönebildningen och hur avtalen bör se ut skiljer sig markant åt och kommer nog fortsätta göra så ett bra tag framöver.

 

Kommentarer:

  1. Inga kommentarer sparade.

    Bli först med att kommentera artikeln ovan!

 

Lägg till ny kommentar:

Prenumerera på kommentarer
DIK:s kommentarspolicy