Start /  Nyheter /  Bibliotekens svar på delningsekonomin
13 2016
SEP
Meröppet bibliotek? Runt hus som är öppet 24 timmar om dygnet.

Allt fler bibliotek har generösare öppettider – en utveckling som är här för att stanna.
Foto: istock

Det pratas alltmer om att biblioteken ska ha generösare öppettider – meröppet. Men åsikterna går isär om vad det är och vad det innebär. DIK:s utredare Stina Hamberg reflekterar över hur det påverkar bibliotekarierna och om meröppet kan bli en tillgång.

Under årets Almedalsvecka diskuterades delningsekonomi på längden och tvären. Uber och Airbnb brukar vara favoritföretagen att nämna när delningsekonomi ska diskuteras och förklaras. Båda är exempel på hur nya plattformar, möjliggjorda av teknisk utveckling, kan effektivisera utnyttjande av befintliga resurser och som en konsekvens av resursdelningen skapa nya möjligheter till social interaktion. Ubers tjänst liknar taxibolagens och Airbnbs liknar hotellens, men skiljer sig genom hur de organiseras och vem eller vilka som utför tjänsterna.

Den nya delningsekonomin

Delningsekonomin har fått störst genomslag inom den privata ekonomin. Det är i stor utsträckning privatpersoner som ökat utnyttjandet av sina resurser – som sin bostad, sin bil, sin toalett eller sitt kök för att få en extrainkomst eller för att träffa nya människor.

Inom den offentliga sfären är delningsekonomin inte lika omtalad, även om det finns exempel på cirkulär ekonomi. Ett exempel är Malmö stad, som ökat sin vidareanvändning och minskat nyinköpen genom portalen Malvin.

Ett annat ämne som diskuteras flitigt är öppettiderna på biblioteken. Ska de ha mer öppet än idag, så kallat meröppet? Kanske är det bibliotekens svar på delningsekonomin? Men åsikterna går isär om vad mer-öppet är och vad det innebär. Är det ett sätt att öka tillgängligheten och utnyttjandet genom att anpassa öppettider så att fler har möjlighet att besöka biblioteket, eller är det ett sätt att minska på biblioteksanslagen genom att göra bibliotekarierna överflödiga?

Meröppet ställer frågor om vad ett bibliotek är, vilka det är till för och vilken roll såväl bibliotekarien som biblioteket har framöver. Kanske är utvecklingen en naturlig eller oundviklig följd av dygnet-runt-samhället och av ett ökat fokus på att utnyttja redan befintliga resurser så effektivt som möjligt. En sak kan konstateras: utvecklingen sker och kommer inte stanna av. Frågan är hur vi hanterar den och säkerställer så att meröppet blir en utökning, inte en neddragning.

Möjliggör och skapar efterfrågan

Dygnet-runt-samhället och tekniska framsteg beskrivs av flera aktörer som det som både gör meröppet möjligt och det som skapat efterfrågan. Vi har vant oss vid att ta del av samhällsservice dygnet runt och att den kan skilja sig beroende på när vi gör det. Meröppet kan möjliggöra ett nytt och ökat nyttjande av bibliotekets resurser, som kan ge ökad frihet för användaren – både i avseende på tider när besök kan göras och en minskad upple-velse av att någon annan ser vad en lånar när ingen personal är på plats. Det kan vara ett sätt att göra biblioteket i större utsträckning till medborgarnas, genom att överlåta delar av ägandeskapet. Undersökningar har visat att en följd av meröppet är att besökarna interagerar mer med varandra, även på ordinarie öppettider, och att de hjälper varandra mer – vilket i sig kan förändra behovet av bibliotekarier. De kan få tid till annat, som fler program och mer utåtriktad verksamhet.

Det är lätt att se fördelarna med meröppet men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att konceptet kommer från Danmark, där motivet inte var att tillgodose en ökad efterfrågan – utan minskade anslag och organisationsförändringar. För i takt med att vi ökar utnyttjandet av lokalerna får vi inte glömma bibliotekets absolut viktigaste resurs, bibliotekarierna.

Kommentarer:

  1. 2016-12-21
    Av: Botilda

    Hoppas det gäller Västerås också!

 

Lägg till ny kommentar:

Prenumerera på kommentarer
DIK:s kommentarspolicy