Start /  Nyheter /  Låga kunskapskrav kring läsande
21 2016
SEP

Trots att elever på yrkesinriktade program i gymnasiet ska läsa minst en kurs i svenska med samma innehåll och kunskapskrav som på högskoleförberedande program verkar kraven se helt annorlunda ut. Det visar en avhandling i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I en bred undersökning av ett tiotal läroböcker i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program har Katrin Lilja Waltå undersökt förväntningar på läsarens nivå, kunskapskrav, litteratursyn och ämnessyn i ämnet svenska. Studien pekar på att böckerna är på så låg nivå när det gäller att läsa och bearbeta litteratur att det inte ens krävs en lärare för att använda dem i undervisning.

- På så sätt utgör de ett tydligt tecken på läraryrkets avprofessionalisering. Den nuvarande fokuseringen på mål och resultat tycks ha underminerat lärares och elevers förutsättningar att själva kunna påverka sitt lärande. Istället läggs fokus på att eleverna ska lära sig sådant som någon annan redan tänkt ut, säger Katrin Lilja Waltå i ett pressmeddelande.

Detta ser hon som ett uttryck för en passiv och reproducerande kunskapssyn. Läroböckerna utmanar inte eleverna till att möta något obekant eller främmande, vilket oftast är lärandets grundförutsättning. Fokus ligger istället på igenkänning och att bekräfta något redan välbekant. Detta visar sig också genom att det mångkulturella Sverige och omvärlden ofta marginaliseras.

Skolan vilar på en demokratisk värdegrund. Den har ett dubbelt uppdrag att ge kunskaper i olika ämnen samt att fostra goda samhällsmedborgare, det vill säga att den ska förbereda unga människor för ett kommande arbetsliv, men också för själva livet.

− Men läroboksmaterialet är genomgående nischat mot ett framtida yrkesliv och handlar mer om att eleverna ska bygga upp en yrkesidentitet än att utveckla sitt läsande, skrivande och kritiskt tänkande. Trots att elever på yrkesprogram skall läsa minst en kurs i svenska med samma innehåll och kunskapskrav som elever på högskoleförberedande program verkar kraven se helt annorlunda ut, säger Katrin Lilja Waltå.

Kommentarer:

  1. Inga kommentarer sparade.

    Bli först med att kommentera artikeln ovan!

 

Lägg till ny kommentar:

Prenumerera på kommentarer
DIK:s kommentarspolicy