Snabbguide till en skicklig förhandling

Som förtroendevald har du oftast förhandlingsmandat och därmed rätt att förhandla. Men vad behöver du egentligen ha koll på? Här kan du läsa vad du har rätt till och vad du behöver tänka på inför en förhandling.

Vem har rätt att förhandla?
Reglerna för förhandlingsrätten hittar du i medbestämmandelagen (MBL). Enligt den har enskilda arbetsgivare, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer rätt att förhandla. En enskild medlem har däremot inte förhandlingsrätt. Det är här du som förtroendevald blir den viktiga mellanhanden.

Vad finns det för olika förhandlingar?
Förhandlingsreglerna gäller alla typer av förhandlingar. I huvudsak finns de två typer – medbestämmandeförhandlingar och intresseförhandlingar.

Bra att känna till om medbestämmandeförhandlingar:

  • Din arbetsgivare är skyldig att kalla till förhandling vid viktiga förändringar i verksamheten. Det kan till exempel handla om omorganiseringar, chefsrekryteringar, personalpolitik eller lönerevisioner.
  • Medbestämmandeförhandlingar innebär att arbetsgivaren ger facket tillfälle att diskutera förslaget innan besluten fattas.
  • ”Medbestämmande” betyder inte att facket har rätt att vara med om att ta beslut, utan att facket alltid ska vara informerade och ha inflytande.
  • Arbetsgivaren ska inom skälig tid (minst en vecka i förväg) ge dig som förtroendevald tillräckligt med information för att kunna ta ställning till förslaget.
  • Din arbetsgivare ansvarar för att föra protokoll.
  • Protokollet ska redogöra för vad ni är eniga och oeniga om. Blir ni oeniga i en lokal förhandling kan förbundet begära en central förhandling. Arbetsgivaren måste då vänta med att fatta beslut till det att förhandlingen är avslutad.
  • Kom överens om när förhandlingen anses vara avslutad. Vi rekommenderar att den är avslutad i och med att protokollet är justerat av alla

Samverkansgrupper istället för medbestämmandeförhandlingar
På en del arbetsplatser har man ersatt vissa MBL-förhandlingar med samverkansgrupper. Man kan säga att samverkansavtal för samman MBL och Arbetsmiljölagen till en process, där arbetsmiljö ska genomsyra alla frågor istället för att ses som ett separat område.

Intresseförhandlingar
Det kan handla om vardagsnära frågor som gynnar både medarbetare och arbetsgivare, till exempel semesterväxling, friskvård, flextider eller vegomat vid lunchmöten. Till skillnad från MBL-förhandlingar, där arbetsgivaren har ensidig beslutsrätt, måste båda parter komma överens i en intresseförhandling för att en förändring ska ske. I annat fall återgår man till hur det var före förhandlingen.

Checklista

Här har vi samlat något av det du behöver tänka på inför en förhandling. Är du osäker på hur du ska gå tillväga? Plocka då fram checklistan och känn dig trygg i din roll.

Inför förhandlingen:

  • Vad gäller förhandlingen? Vad har orsakat ärendet?
  • Vilka regler och avtal kan bli aktuella?
  • Behöver du läsa på om något, eller konsultera och involvera andra?
  • Vem eller vilka ska genomföra förhandlingen?

Förankra, informera och diskutera:

  • Vad gynnar verksamheten och därigenom medlemmarna bäst?
  • Är något oklart?
  • Vad finns det för underlag och utredningar? Har du tillräckligt?
  • Ska du hänvisa till skriftliga handlingar? Kom ihåg att både du och din arbetsgivare har skyldighet att visa sådana för varandra.
  • Tidpunkt för förhandlingen?
  • Behöver du rådgivning från DIK? Kontakta då din ombudsman.

Under förhandlingen:

  • Diskutera gemensamma sätt att lösa problemet.
  • Du kan alltid ajournera för rådgivning, utredning och förankring.
  • Var tydlig om den enskilda medlemmens rättigheter, möjligheter och skyldigheter.
  • Arbetsgivaren ansvarar för att föra protokoll.
  • Kom överens om när förhandlingen är avslutad – förslagsvis när protokollet är avslutat och undertecknat av alla parter.