5 svar om lokalt fackligt arbete

Det mesta fackliga arbetet i Sverige sker lokalt på arbetsplatser över hela landet. Men vilken rätt har du att arbeta fackligt på arbetstid? DIK har tagit reda på hur det fungerar.

Text: Anders Regnell

  1. Vad menas med lokalt fackligt arbete?
    Vad som räknas som lokalt fackligt arbete är många olika saker. Men grundförutsättningen för att kunna arbeta fackligt på din arbetsplats är att din arbetsgivare har ett kollektivavtal. Då gäller Förtroendemannalagen, eller Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, som lagen egentligen heter.

    Det är medlemmarna i facket på din arbetsplats som utser vilka som ska representera er i kontakter med arbetsgivaren. Där av uttrycket Förtroendeman eller Förtroendevald. Du kan bli vald att ingå i styrelsen, bli skyddsombud eller ett så kallat arbetsplatsombud.

    För att du ska kunna arbeta med stöd av Förtroendemannalagen måste du anmäla till arbetsgivaren att du har ett förtroendeuppdrag.

  2. Har man rätt att arbeta fackligt på arbetstid?
    Ja, du har rätt att arbeta fackligt i så stor utsträckning som du behöver för att till exempel förbereda och genomföra förhandlingar. Hur mycket tid det handlar om varierar förstås beroende på om du representerar få eller många medlemmar, vad som sker på din arbetsplats och vilken roll du har. Försök att ha en dialog med din arbetsgivare om hur mycket tid som är rimligt.

    Du har också rätt att gå på fackliga utbildningar på betald arbetstid. Däremot har du inte rätt att vara ledig för att till exempel planera aktiviteter och fester för medlemmarna på arbetsplatsen.

    Du ska inte få försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden för att du engagerar dig fackligt.
  3. Kan en arbetsgivare hindra fackligt arbete?
    Nej, arbetsgivaren får inte hindra dig att arbeta fackligt. Ditt fackarbete får däremot inte utföras på ett sätt som innebär att ditt eller dina kollegors arbete försvåras eller förhindras.

    Du ska inte få försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden för att du engagerar dig fackligt. När ditt uppdrag upphör ska du ha samma villkor och förhållanden som om du inte hade varit fackligt aktiv. En del arbetsgivare uppmuntrar fackligt engagemang och ser det som en möjlighet att kunna inhämta de anställdas synpunkter på den verksamhet som bedrivs.

    Arbetsgivaren måste också se till att det finns någonstans på arbetsplatsen där ni kan hålla era möten.

  4. Hur gör jag om det saknas en förening på arbetsplatsen?
    Finns det ingen lokal facklig verksamhet på din arbetsplats kan du som medlem alltid få hjälp av en ombudsman på DIK:s kansli. Men en tjänsteman på kansliet kan förstås inte lika mycket om just din arbetsplats som du kan. Därför kan det vara bra att starta en förening. Ta reda på om din arbetsgivare har någon form av kollektivavtal. Kontakta sedan DIK, så får du hjälp att komma igång.

    I vissa fall finns det en förening men som har svårt att engagera medlemmar. Tänk då att det är bättre att kunna göra lite än ingenting alls. Du behöver inte vara en eldsjäl som slår knut på dig själv för att hinna med allt. Då kanske du till och med skrämmer bort andra som vill engagera sig när de ser hur tufft det verkar vara att arbeta fackligt.

  5. Hur gör jag om min arbetsgivare inte har kollektivavtal?
    Du har ingen rätt att förhandla med din arbetsgivare utan kollektivavtal. Då behöver din arbetsgivare endast förhandla med ditt fackförbund före en uppsägning. Kontakta DIK och ta reda på vad som kan göras på din arbetsplats. Kanske det går att få arbetsgivaren att teckna ett kollektivavtal. Man behöver inte bygga upp ett helt eget avtal. Det går ofta bra att använda sig av ett som någon annan redan har och anpassa det till just er verksamhet.