Bemanna skolbiblioteken – ny rapport från DIK och Svensk biblioteksförening

DIK har tillsammans med Svensk biblioteksförening gjort en beräkning av kostnaden för att bemanna Sveriges alla skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. I dag publicerar vi rapporten, och en gemensam debattartikel.

Dagens barn- och ungdomar möter dagligen mer information än tidigare generationer fick sig till livs under en hel livstid. Det är i grund och botten något mycket positivt, men det ställer också helt nya krav på deras förmåga att granska och värdera information. Det kräver också läskunnighet som passar dagens digitala samhälle. Det är samhällets uppgift att rusta dem för denna verklighet.

Från den 1 juli 2018 gäller nya läroplaner för grund- och gymnasieskolan. I dessa har rektorns ansvar för skolbibliotekens verksamhet förtydligats. Dessutom ska skolbibliotekens verksamhet ”användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.” Detta är mycket bra, men det kräver inte bara tillgång till skolbibliotek. Det kräver tillgång till skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Till alla elever – oavsett var man råkar bo och vilken skola man går i.

Inom ramen för arbetet med den nationella biblioteksstrategin har forskaren Cecilia Gärdén tagit fram en forskningsöversikt som går igenom aktuell forskning. Resultatet visar tydligt att skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevernas lärande och prestationer. Gärdéns forskningsöversikt pekar även på att ett nära samarbete mellan rektor, lärare och skolbibliotekarier förstärker de positiva effekterna. Det är därför nedslående att översikten även indikerar att lärarkåren generellt har alltför låg kunskap om vad skolbiblioteken kan bidra med.

Den slutsatsen speglas också i den kvalitetsgranskning av skolbibliotek som Skolinspektionen nyligen gjort. I den fann man att hela 19 av 20 granskade skolor har ”utvecklingsområden” (läs ”brister”) i att tillvarata de möjligheter som ett välfungerande skolbibliotek utgör för att stödja elevernas lärande.

Det är uppenbart att det inte räcker med de modesta och kortsiktiga ekonomiska satsningar som skolbiblioteken fått ta del av de senaste åren. Skolverkets utvärdering av de 75 miljoner som portionerats ut under åren 2016–2018 visar att huvudmännen inte fullt ut vågar lita på den typen av ekonomiska punktinsatser. De efterfrågar stabila satsningar, som gör att de känner sig trygga att bemanna skolbiblioteken långsiktigt.

DIK – facket för kultur och kommunikation och Svensk biblioteksförening har länge drivit kravet på bemannade skolbibliotek. De senaste åren har vi noterat en positiv attitydförändring. I dag finns det en bred samsyn mellan forskare, beslutsfattare och ansvariga myndigheter om att skolbibliotek bidrar positivt till undervisning och lärande. Dessvärre går det för sakta. Därför har vi gemensamt undersökt exakt vad som krävs för att uppnå en rimlig bemanning av skolbiblioteken.

Vi har utgått från riktvärden på en skolbibliotekarie per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasieskolan. Våra beräkningar visar att det skulle kosta 1,5 miljarder att ge alla elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det är drygt 2000 kronor per elev som i dag inte redan har sådan tillgång. Det är också en procent av den totala kostnaden om 150 miljarder för Sveriges grund- och gymnasieskolor. Det är mycket pengar, men det är ett synnerligen lågt pris för alla de nya möjligheter de öppnar för tusentals unga människor i vårt land.

Det är både anmärkningsvärt och oacceptabelt att nästan hälften av Sveriges elever fortfarande saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek trots att forskare, beslutsfattare och ansvariga myndigheter är rörande eniga om dess positiva effekter. Frågan är inte om vi har råd att avsätta en ynka procent av den totala kostnaden för grund- och gymnasieskolan åt att bemanna skolbiblioteken. Frågan är om vi har råd att låta bli – och svaret på den frågan är nej.

Anna Troberg, förbundsordförande i DIK
Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening