M och Kd:s gemensamma budgetreservation som antogs av riksdagen förra veckan får stora konsekvenser för kulturen. DIK har tittat närmare på ändringarna i kulturbudgeten.
213 miljoner mindre till kulturområdet under 2019. Det är resultatet av M och Kd:s gemensamma budgetreservation som antogs av riksdagen förra veckan. Igår fastställde kulturutskottet ramarna för utgiftsområdet efter en debatt i kammaren, och slog bland annat fast att fri entré till museer och riktade satsningar på kulturskolan ska slopas. Satsningarna infördes 2016 i syfte att få fler att delta i kulturlivet, med särskilt fokus på underrepresenterade grupper.
Det övergripande målet för kulturpolitiken säger bland annat att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Ett av delmålen handlar om att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Detta ska vara styrande för alla satsningar och reformer som genomförs på området. Därför är det beklagligt och oansvarigt att likvärdighetsreformer som dessa slopas innan de ens pågått tillräckligt länge för att kunna utvärderas.
Genom satsningen på kulturskolan var ambitionen att göra verksamheten mer jämlik, bland annat genom lägre elevavgifter. Slopandet motiveras med att satsningen riskerar att gynna priviligierade grupper, då dessa i högre grad tar del av verksamheten. Det stämmer att högutbildade och höginkomsttagare i högre utsträckning tar del av kultur. Men det är inte ett argument för att strunta i satsningar. Snarare visar det på ett stort behov av en aktiv kulturpolitik som riktar sig till just underrepresenterade grupper – i detta fall barn och unga i bland annat landsbygdskommuner och områden med socioekonomiska utmaningar.
M anser också att det inte är effektivt med riktade medel, och hänvisar istället till att man höjer de generella bidragen till kommunerna. Men kommunerna har många stora och viktiga uppdrag, och tyvärr vet vi av erfarenhet att det är just verksamhet som denna som ofta får stryka på foten till förmån för områden som bedöms vara viktigare. För att säkerställa att medel går dit de bäst behövs, och för att nå de kulturpolitiska målen, krävs just riktade satsningar och ordentlig uppföljning av hur medlen används.
Samtidigt som utvecklingsstödet till kulturskolan tas bort, får museerna några månader på sig att återinföra entréavgiften (1 april). Ett av M och Kd:s argument är att människor kommer få mer pengar till kultur genom ökade skattesänkningar. Det stämmer förvisso, men bara för vissa. De som främst gynnas av lägre skatt är de som redan idag i högre grad tar del av kultur – höginkomsttagare. Underrepresenterade grupper med lägre utbildning och inkomst gynnas inte i samma utsträckning. Partierna framhåller också att barn och unga under 19 år fortsatt får gå gratis. Men barn går inte själva på museum. För en familj med lägre inkomst kan några hundralappar göra stor skillnad och innebära att museibesöket uteblir.
Ett av argumenten är också att den fria entrén i huvudsak omfattat museer i storstäderna och bidragit till ekonomisk snedvridning. För att motverka potentiell snedvridning anser DIK att man bör återföra den fria entrén och dessutom se över möjligheten att utvidga satsningen till att också gälla kommunala och regionala museer. Precis som det är gratis att ta del av bibliotekens verksamhet bör alla ha tillgång till museerna och vårt gemensamma kulturarv.
Otillräckliga och kortsiktiga resurser till kulturområdet är ingen nyhet. Men att slå undan benen för satsningar som infördes så sent som 2016 försvagar kulturpolitiken och försvårar för DIK:s medlemmar att genomföra sina viktiga samhällsuppdrag. Det är ett slöseri med pengar, och tar tid och resurser från verksamheten. DIK hoppas att kommande budgetprocesser präglas av ansvarsfulla och långsiktiga reformer. Det är en förutsättning för att nå de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen och säkerställa att kulturen inte bara är till för de som har råd.
Mer information:
Under 2019 avsätts totalt 15,8 miljarder kronor till utgiftsområde 17 – Kultur, medier, trossamfund och fritid, vilket innebär en minskning med 213 miljoner jämfört med regeringens förslag.
Ändringarna som följer av M och Kd:s reservation innebär bland annat att:
utvecklingsstöd för kulturskolan minskar med 100 miljoner under 2019–2021,
fri entré till statliga museer slopas genom en neddragning på 60 miljoner under 2019 och därefter 80 miljoner årligen under 2020 och 2021,
anslaget till folkbildningen och den särskilda satsningen för att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan minskas med 50 miljoner under åren 2019–2021,
anslagen till bibliotekens arbete för barn och ungdomar i socioekonomiskt svaga miljöer ökar med 5 miljoner under 2019 och därefter 25 miljoner per år 2020 och 2021.