DIK kommenterar public service-kommitténs slutbetänkande

DIK har svarat på remissen "Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)" som är public service-kommitténs slutbetänkande – här är en sammanfattning.

DIK ser det som mycket positivt och angeläget med ett stärkande av tv och radio i allmänhetens tjänst – fria från påverkan från statliga, ekonomiska, politiska och andra intressen. Public service har en särställning i ett demokratiskt samhälle, bland annat för möjlighet till informations- och yttrandefrihet. 

DIK tar fasta på de förändrade mönstren i mediekonsumtionen; något som kommittén själva lutar sitt arbete mot. DIK:s analys är följande: om inte public service anpassar sig efter publikens val av plattformar kommer det public service vi känner idag inte att finnas om femtio år. Vill public service ha en intresserad och kunnig publik spelar MIK en avgörande roll. Vi har därför valt att fokusera mycket på kopplingen mellan MIK och skolbibliotek.

Den strategiskt viktigaste insatsen för att möta de utmaningar demokratin står inför genom den globala medieutvecklingen och människors nya medieanvändning, är enligt DIK att stärka medie- och informationskunnigheten hos alla medborgare. Det mest verkningsfulla sättet att göra detta är att förstärka bibliotekariekompetensen i de svenska skolorna. Språklig och digital kompetens – som är skolbibliotekens pedagogiska fokus – är något som alla elever och medborgare måste ha för att kreativt och konstruktivt kunna delta i morgondagens arbetsliv och samhälle

DIK vill också uppmuntra till ett större grepp kring tillgängliggörande av arkivmaterial, och digitaliseringen av densamma. Digitaliseringen innebär inte bara en ökad möjlighet att ta till sig media utifrån det format som publiken önskar; det skapar också möjligheter för att tillgängliggöra material som tidigare placerats i arkiv.

DIK:s ställningstaganden i korthet:

  • Grundlagsändringen som möjliggör ett teknikneutralt uppdrag för public service är en nödvändighet. Det är en garanti för public service fortsatta aktualitet. Digitaliseringen är i ständig utveckling, och public service måste ha möjlighet att finnas där publiken är.
  • MIK kan inte bara ses som ett folkbildningsuppdrag; det är en förutsättning för det livslånga lärandet att kompetenserna tillskansas så tidigt som möjligt. Idag är MIK lika viktigt som att kunna läsa och skriva. Alla medborgare – barn, ungdomar och vuxna – behöver vara medie- och informationskunniga. Det rör inte bara källkritik utan handlar om alla delar av information – söka, finna, källkritiskt kunna granska den, och sedan använda sig av informationen och sätta den i sammanhang.
  • Det är en självklarhet att public service-bolagen ska kunna tillgodoräkna sig material på internet vid uppfyllandet av uppdraget, allt annat vore att gå bakåt i utvecklingen; utan denna förändring skulle public service som vi känner det i dag inte finnas om femtio år när dagens digitala tittare helt lämnat de linjära sändningarna.
  • UR:s strategiskt viktiga roll – i relation till MIK och till barn och unga – kräver större ekonomiska satsningar. UR bör få en större del av de tilldelade medlen. Utan satsningar på UR, som har det stora ansvaret för MIK, riskerar SVT och SR att tappa en engagerad och intresserad publik.
  • Om finansiering av public service ska ske via skattsedeln, något vi ställer oss bakom, är det viktigt att material inte försvinner eller låses in efter en viss tid. Har man en gång betalat för materialet ska man inte behöva betala för det igen. Det är också en tillgänglighetsfråga.

Yttrande: Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)