DIK:s synpunkter till KB:s utkast till nationell biblioteksstrategi

DIK välkomnar flera av KB:s förslag, men presenterar ett antal åtgärder som bör få större utrymme i den slutgiltiga strategi som ska lämnas till regeringen i mars 2019.

Biblioteken spelar en avgörande roll för demokrati, för att minska klyftor mellan grupper, för integration och för att motverka desinformation och faktaresistens. DIK är glada att biblioteken som samhällsbärande funktion tydligt lyfts fram i strategin, och välkomnar särskilt skrivningarna om att biblioteksväsendet och bibliotekariekompetens ska integreras i andra samhällsinstanser och funktioner, exempelvis i totalförsvaret.

DIK välkomnar också ambitionen att skapa mer struktur och långsiktighet på området, särskilt i fråga om finansiering och samverkan. Stabil och trygg grundfinansiering är nödvändig för att komma bort från kortsiktiga medel och projekt, och för att säkerställa likvärdighet. En nationell samordning skapar bättre förutsättningar för att stötta kommunerna i sina uppdrag, och för att samla och sprida goda exempel och metoder, exempelvis kring insatser för MIK och läsfrämjande, digitala plattformar och lösningar, och för att motverka hot och våld på biblioteken.

DIK välkomnar att strategin pekar ut skolbiblioteken som ett viktigt område. Vi anser dock att strategin tydligare bör fokusera på den akuta bristen på utbildade bibliotekarier, och hur bemanningen av skolbiblioteken kan lösas. Behovet av fler utbildningsplatser måste få större utrymme i den slutgiltiga strategin, och man behöver också ha förslag på hur situationen kan hanteras på kort sikt.

Skolbiblioteksverksamheten ska drivas av utbildade bibliotekarier i samarbete med pedagoger och skolledning. För att det ska bli verklighet behöver skollagen skrivas om så att det blir tydligt att skolbiblioteken ska bemannas med bibliotekariekompetens och att skolbibliotekens pedagogiska funktion ska tas tillvara. DIK anser också att det bör tydliggöras att satsningar på bemannade och välfungerande skolbibliotek kan bidra till att lösa många andra problem och utmaningar som identifieras i strategin, exempelvis när det gäller brister i likvärdighet, integration och MIK-kompetens.

Förutom att antalet utbildningsplatser måste öka finns också ett stort behov av specialisering, kompetensutveckling och fortbildning. Det finns många gemensamma områden där behovet av detta är stort, exempelvis digital kompetens, MIK och mångspråkskompetens. DIK ställer sig därför bakom förslagen om en nationell struktur för kompetensutveckling. Bibliotekarieyrket behöver också uppvärderas genom bättre arbetsmiljö och lönevillkor.

DIK:s synpunkter till Kungliga bibliotekets utkast till nationell biblioteksstrategi.

Mer om arbetet med en nationell biblioteksstrategi

Kungliga biblioteket (KB) har i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. KB:s utkast till biblioteksstrategi har skickats till det allmänna biblioteksväsendet och andra intressenter, som haft möjlighet att komma med synpunkter fram till den 31 oktober. I mars 2019 ska ett slutgiltigt förslag lämnas över till regeringen. Här finns mer information om processen.