Frågor och svar om namnbytet

Under 2018 års kongress togs det beslut om att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt namn på förbundet. Under en extrakongress den 9-12 maj fattade de medlemsvalda kongressombuden det slutgiltiga beslutet. Här hittar ni svar på de frågor som dök upp inför kongressen.

Varför ska förbundet byta namn? Namnet DIK har ju funnits och fungerat i snart 50 år!

Diskussionen om behovet av ett nytt namn på förbundet har funnits sedan lång tid tillbaka. En av de anledningarna som förts fram under åren har varit att förkortningarna som namnet ”DIK” från början stod för, alltså ”dokumentation, information och kultur” tappat relevans i takt med att både förbundet och samhället utvecklats och förändrats.

I takt med att kommunikatörerna inom förbundet blev fler seglade även uppfattningen om att k:et i DIK egentligen stod för ”kommunikation” och inte ”kultur” upp till ytan och bidrog till allmän förvirring. Som ett resultat av det är DIK idag, enligt förbundets stadgar, ett namn och inte en förkortning. Om inte ens medlemmarna själva har en enad bild av namnet, så är det kanske inte konstigt att omvärlden inte heller riktigt får kläm på förbundet.

Rösterna för ett namnbyte har blivit ännu starkare i takt med att vi de senaste åren insett att vi behöver växa som förbund för att överleva. Den personliga service vi erbjuder våra medlemmar varje dag är beroende av ett nytillskott av medlemmar. i behöver nya medlemmar för att fortsatt kunna stötta, motivera och inspirera våra medlemmar till att nå sina drömmar.

Vi har i många år gjort allt vi kan med nuvarande namn för att attrahera nya medlemmar. Vi har ändra utseende och gjort nya kommunikationskoncept, men inget har påverkat intresset av oss och lett till tillväxt. Och vill man rekrytera fler är namnet extremt viktigt, det är oftast den första som möter en möjlig ny medlem Vad betyder det, vad väcker det för känslor och associationer? Vi ville undersöka just det och gjorde därför två enkäter där vi frågade både befintliga och möjliga nya medlemmar om deras relation till nuvarande namnet DIK.

Resultatet var nedslående. Existerande medlemmar kände till namnet DIK, men hade generellt ingen speciell relation till det. Potentiella medlemmar kände inte alls till namnet och blev inte heller nyfikna på att få veta mer när de hörde det. Det är ett problem för vilken organisation som helst. För en medlemsorganisation är det ett stort problem.

Det hela landade i att styrelsen lade fram en proposition till kongressen 2018 om att ta fram förslag på ett nytt namn, samt att kalla till en extrakongress som skulle få besluta i namnfrågan. Kongressen röstade igenom förslaget. Kongressen röstade också för framtagande av en ny varumärkesplattform med målet att hitta en gemensam berättelse för våra medlemsgrupper.

Om förbundet inte byter namn, vad händer då?

Det som händer om vi inte byter namn är egentligen ingenting. Och i vårt fall är ingenting förödande. Vi behöver växa som förbund för att överleva. Och för att göra det behöver vi attrahera fler medlemmar och nya medlemsgrupper

Det är helt enkelt ett icke-namn – som motarbetar oss och vårt kritiska mål om att växa.

Vad kostar allt det här och var tar ni pengarna ifrån?

Ett namn ska beskriva vilka vi är och vad vi gör. Därför började arbetet i att definiera det Det handlade framförallt om att hitta en gemensam berättelse som förenar våra medlemsgrupper. Förbundets medlemmar kan på pappret tyckas vitt skilda, men vår ambition var att hitta en gemensam nämnare med potential att förena medlemmarna och skapa det ”vi” som idag saknas i förbundet.

De kostnader som är direkt knutna till själva namnbytet, bland annat i form av ny grafisk profil, juridisk kontroll av namnförslagen, byte av skyltar samt framtagande av nya profilprodukter, är beräknade till 250 000 kronor.

Samtliga kostnader kopplade till nya varumärkesplattformen samt namnbytet ryms inom förbundets vanliga marknadsföringsbudget. Detta eftersom förbundet under 2018 valde att ställa in en stor rekryteringskampanj och därmed kunde omfördela pengarna.

Vi är övertygade om att ett nytt namn på förbundet kommer att underlätta rekryteringen av nya medlemmar, både på kort och lång sikt. Vi tror helt enkelt det är en smartare användning av pengarna än att betala för en enstaka reklamkampanj under en begränsad period.

Var kommer namnet ifrån?

Kriterierna för de namn som valdes ut var att de skulle bottna i den varumärkesplattformen som tagits fram efter beslut från kongressen 2018. Namnen skulle beskriva vad vi är eller gör och både skapa en koppling och igenkänning för existerande medlemmar samt en nyfikenhet bland möjliga nya medlemmar. Det gjordes även kontroller över de juridiska möjligheterna att registrera de olika namnförslagen.

Testerna valde vi att göra i form av enkäter som skickades ut digitalt till slumpvis utvalda medlemmar, viktat så att vi fick till ett representativt tvärsnitt av våra olika medlemsgrupper. Det fanns också möjlighet att under samma tidsperiod svara på undersökningen på dik.se.

De första namnförslagen som undersöktes, Berättarna och Berikarna, fick generellt låga betyg av både befintliga och potentiella medlemmar. Feedbacken handlade om i huvudsak  att det var bra att namnen visade på vad förbundet och medlemmarna bidrar med men att båda namnen upplevdes för långt ifrån den fackliga kärnverksamheten. Pluralformen ogillades också av många.

Med bakgrund av detta testades namnet Berika (en ny variant av Berikarna som var ett spontant förslag som framkom i undersökningen) mot nya förslaget Kraft. Kraft var ett namn som hade varit länge i processen och fick även överlägset högst betyg bland både befintliga och möjliga nya medlemmar.

Om nu förbundet ska byta namn, varför välja ett som låter som ett elbolag?

Att namnet ”Kraft” kan associeras till elbolag är förstås givet, då flera företag inom den sektorn valt att använda just ”kraft” i sina namn. Men innebörden i ordet ”kraft” är så mycket större än bara el. Det handlar om styrka, energi och rörelse.

Enligt ordboken betyder det ”en inneboende förmåga att åstadkomma direkta handlingar eller påtagliga resultat”. Och inom fysiken är ”kraft” ”orsaken till ett systems rörelser”. Båda beskrivningarna passar väl in på det vi gör som fackförbund. Vi skapar rörelse i samhället – och vi åstadkommer påtagliga resultat.

”Kraft” är dessutom ett ord som fungerar utmärkt i kombination med andra ord som vi gärna förknippas med som fackförbund. Handlingskraft, viljekraft och drivkraft t.ex. Och varför inte samhällskraft? Utifrån det är Fackförbundet Kraft ett riktigt bra namn. I alla fall enligt våra medlemmar, som gav överlägset högst betyg till just ”kraft” jämfört med de andra namnen vi testade i våra undersökningar.

Och är det någonting vi behöver just nu så är det rörelse. Om vårt mål är att växa och bli ett starkare förbund, varför inte låta ”kraft” bli en del av vår identitet?