Johanna Alm Dahlin: "Ökad flexibilitet övergår lätt i krav på ständig tillgänglighet"

Arbetsmiljöverket inleder granskning av reklam- och webbyråbranschen. Inspektionen kommer framför allt fokusera på gränslöst arbete.

Just nu granskar Arbetsmiljöverket utvalda branscher där det finns särskild misstanke om arbetsmiljöproblem. Bland annat har reklam- och webbyråerna valts ut med ett extra fokus på det gränslösa arbetslivet.

Ett flexibelt arbetsliv där fler kan påverka när och var de jobbar är i grunden positivt och något många uppskattar. I en kartläggning av DIK-medlemmarnas digitala arbetsmiljö ville 60 procent ha större möjlighet till det. Men samma rapport visar också att drygt hälften kollar sin jobbmejl och tar jobbsamtal utanför arbetstid varje vecka, och att en fjärdedel förväntas vara tillgängliga utanför ordinarie arbetstid. Ökad flexibilitet övergår lätt i krav på ständig tillgänglighet.

Tyvärr vet vi att gränsen allt för ofta överträds. Inte minst på de arbetsplatser som nu sätts under lupp – reklam- och webbyråerna. I höstas släppte DIK en rapport som visar att sju av tio i byråbranschen brukar jobba hemifrån trots att de är sjuka, att hälften jobbar mer än de får betalt för och att bara två av tio har kollektivavtal. Att jobba när man är sjuk eller ledig är inte flexibilitet och ska inte blandas ihop med utvecklingen där fler får större inflytande över sitt arbete. Det är en gränslös och dålig arbetsmiljö med lite utrymme för frihet.

Reklam- och byråbranschen präglas av stor konkurrens om jobben och hög grad av otrygghet i form av kortare uppdrag och visstidsanställningar. Ofta jobbar man mot korta deadlines där avslutade uppdrag snabbt ersätts av nya, utan tid för återhämtning. Studier visar också att otrygga anställningar är en grogrund för sexuella trakasserier och diskriminering. Något som bekräftades av den stora uppslutningen bakom reklambranschens metoo-upprop #sistabriefen.

Denna osunda arbetskultur, i kombination med att många saknar kollektivavtal, bidrar förstås till att arbetsgivare enklare kan komma undan med dåliga villkor. Klarar du inte av det snabba tempot kan du snabbt ersättas av någon ny. Otryggheten och rädslan att bli av med uppdrag och inkomst gör det svårt att ställa krav och säga ifrån, oavsett om det handlar om en ohållbar arbetsmiljö eller att du utsatts för diskriminering. Det är med andra ord inte förvånande att Arbetsmiljöverket väljer just denna del av arbetsmarknaden när det gränslösa arbetet ska inspekteras.

Konsekvenserna av att arbetsgivarna inte tar sitt ansvar är många. Enligt Arbetsmiljöverket upplever 1,4 miljoner människor hälsobesvär på grund av sitt arbete, och av dem lider hälften av sömnbesvär, ångest eller oro. Samtidigt är psykisk ohälsa som depression, stress och utmattning den vanligaste orsaken till sjukskrivning och dessutom det område där sjukskrivningarna ökar allra mest, särskilt bland kvinnor.

Förutom att individens hälsa tar stryk blir det gränslösa arbetslivet förstås kostsamt både för arbetsgivaren och samhället. Medarbetare som mår dåligt och sover lite presterar sämre, och personalomsättningen ökar. Arbetsgivaren tappar med andra ord pengar, produktivitet och kompetens, samtidigt som byråernas varumärken påverkas negativt.

Att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut betyder inte att arbetsgivarens ansvar också gör det. Alla arbetsgivare är skyldiga att leva upp till de lagar och regler som gäller för arbetstid, arbetsmiljö och diskriminering – oavsett var eller när arbetet utförs. Bestämmelser om dygnsvila och övertid ska alltid följas, och ohälsosam arbetsbelastning och stress är fortfarande arbetsgivarens ansvar att lösa. Det gäller oavsett anställningsform, och oavsett om det finns kollektivavtal eller inte.

Och det är precis detta Arbetsmiljöverket nu ska granska. I sina inspektioner försöker myndigheten i första hand få arbetsgivaren att frivilligt rätta till bristerna. Om så inte sker kan de besluta om förbud eller vite. Att inte leva upp till lagar och regler måste få konsekvenser, och sanktioner som dessa är därför viktiga. De kan bidra till att normer kring arbetskulturen i reklam- och byråbranschen förändras.

Men för att få till trygga anställningar och bra arbetsmiljö behövs också fler kollektivavtal. Byråerna ser sig ofta som progressiva och i framkant, och på många fronter har de rätt. Men när det gäller arbetsvillkor och arbetsmiljö ligger de ofta hopplöst efter. Om branschen vill ha fler kreativa och kompetenta medarbetare som dessutom är lojala mot arbetsplatsen är det dags att steppa upp och börja se värdet av kollektivavtal.

Johanna Alm Dahlin, tf samhällspolitisk chef

Mer på ämnet: