Johanna Alm Dahlin: Otrygga anställningar grogrund för trakasserier och ohälsa

För att på allvar motverka sexuella trakasserier krävs att kvinnors villkor på arbetsmarknaden stärks, skriver Johanna Alm Dahlin, tf samhällspolitisk chef.

En ny rapport från Arbetsmiljöverket visar på stor otrygghet för tidsbegränsat anställda. I denna grupp är en av fyra rädda för uppsägning eller att tvingas korta sin arbetstid, jämfört med en av tio tillsvidareanställda. Tidsbegränsat anställda arbetar också i betydligt högre grad trots att de är sjuka. De vanligaste orsakerna är rädsla att förlora jobbet, att man inte vill verka lat eller att man inte har råd.

Många av DIK:s medlemmar arbetar i sektorer och branscher där det är svårt att få en tillsvidareanställning. Korta anställningar som vikariat och projektanställningar är vanliga, och olika former av visstidsanställningar följer ofta på varandra. Det gäller för stora delar av kultursektorn som kämpar med små resurser och kortsiktiga projektbidrag, men också kommunikations- och byråbranschen där det är stor konkurrens om jobben.

Det skapar i sig stress och otrygghet, men gör också att arbetsgivare enklare kan komma undan med dåliga arbetsvillkor. Utan en trygg anställning och säker inkomst blir det svårt att ställa krav och säga ifrån, men också att planera sitt liv och sin framtid. Det skapar osunda arbetsmiljöer där anställda känner att de måste jobba när de egentligen är sjuka eller vara tillgängliga utanför arbetstid.

Arbetsmiljöverkets rapport visar också att fler med otrygga anställningar utsätts för sexuella trakasserier på jobbet. För tidsbegränsat anställda kvinnor är det dubbelt så vanligt, jämfört med kvinnor som är tillsvidareanställda. Mest utsatta är unga kvinnor i åldern 16–29 år. Där har nästan var tredje kvinna utsatts för sexuella trakasserier från chefer, kamrater eller andra på jobbet det senaste året. Var tredje ung kvinna. Det senaste året.

Det är nu ett år sedan kvinnor i bransch efter bransch gick ut och vittnade om sexuella trakasserier under #metoo, och inom DIK:s yrken bland annat genom #sistabriefen och #utgrävningpågår. Sedan dess vet vi att problemet finns överallt, oavsett bransch, yrke och anställningsform. Men Arbetsmiljöverkets rapport visar att en otrygg anställning ökar utsattheten.

Det är inte så konstigt, för det handlar ju om makt. Det är sällan lätt att säga ifrån eller anmäla ett övergrepp, men för den som är rädd att förlora sitt jobb och sin inkomst är det ännu svårare. Därför är det också just makt som är nyckeln till att bryta mönstret. För att på allvar motverka sexuella trakasserier krävs att kvinnors villkor på arbetsmarknaden stärks. DIK är ett kvinnodominerat förbund och många medlemmar finns inom kvinnodominerade branscher och yrken som präglas av låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det behöver förändras.

Att fler får trygga anställningar är avgörande. Men oavsett anställningsform måste arbetsgivare leva upp till kraven på att kartlägga och åtgärda diskriminering och osakliga löneskillnader. Eftersom lagen efterlevs dåligt måste tillsynen skärpas så att arbetsgivare som bryter mot kraven får kännbara sanktioner. För att stärka kvinnors positioner i arbetslivet krävs också att män och kvinnor tar gemensamt ansvar för barn och hemarbete. Därför är det avgörande att föräldraförsäkringen delas lika och att huvuddelen tas ut när barnet är litet. Att främja jämställt föräldraskap ska också vara en del av arbetsgivares systematiska arbetsmiljöarbete, precis som motverkandet av sexuella trakasserier.

Otrygga anställningar är vanligare bland kvinnor än män, och bland unga jämfört med äldre. En annan överrepresenterad grupp är utrikesfödda. Enligt siffror som Arbetet beställt från SCB har var fjärde utrikesfödd kvinna och var femte utrikesfödd man en otrygg anställning. Vikariat, timanställningar och allmän visstid är utbrett, och olika former av egenanställningar och jobb genom plattformsföretag ökar.

Att inte få tillgång till trygga anställningar och etableras på arbetsmarknaden får förstås stora konsekvenser. Det gör att många blir tvungna att acceptera dåliga arbetsvillkor, och det skapar en ekonomisk otrygghet som försvårar möjligheten att få lån och bostad, att bilda familj och att integreras i samhället. Många riskerar också att stå utan skydd vid sjukdom och arbetslöshet. Här har regering, arbetsgivare och fackförbund ett gemensamt ansvar att skapa fler vägar in i trygga anställningar för nyanlända och utrikesfödda.

Den otrygga arbetsmarknaden är inte bara en nackdel för individen, utan också för samhället. Stress, ohälsa, trakasserier och att stora grupper av människor inte etableras på arbetsmarknaden kostar pengar. Om vi ska klara av att möta de demografiska utmaningar samhället står inför kommer alla behövas och kunna arbeta ett helt yrkesliv. Det kräver flera insatser.

För att skapa bättre ordning, villkor och trygghet på arbetsmarknaden behöver fler omfattas av kollektivavtal. En avgörande insats är också att missbruket av visstidsanställningar stoppas. Det ska inte vara tillåtet att sätta visstid i system genom att stapla korta och osäkra anställningar på varandra utan att de någonsin leder till fast jobb.

Arbetsgivare måste också leva upp till de lagar och regler som gäller för arbetstid, diskriminering och arbetsmiljö. Ingen ska behöva jobba sjuk eller utsättas för övergrepp och trakasserier. Det är arbetsgivarens ansvar, oavsett anställningsform.

Johanna Alm Dahlin, tf samhällspolitisk chef