Kommunikatörer i samhällets tjänst

I en lokal strax utanför bokmässan, deltog ordförande Anna Troberg på torsdagsmorgonen den 26 september i ett seminarium under ledning av DIK:s lokalfackliga förening i Göteborg Stad. Seminariet handlade om kommunikatörernas roll i offentlig sektor.

Behovet av seminariet uppstod i sviterna av den debatt kring kommunikatörer som blossade upp för en tid sedan i Göteborg, och sedan tog sig vidare till såväl Västerbotten som Uppsala. Debatten fick senare nytt liv i samband med att ett politiskt parti i Göteborg vid upprepade tillfällen lovat att göra sig av med majoriteten av alla kommunikatörer i staden (läs mer här). Mot bakgrund av det här, diskuterade Anna Troberg med deltagarna och svarade på frågor ställda av Patrik Centerwall, kommunikatör på stadsbyggnadskontoret och ledamot i styrelsen för DIK i Göteborgs stad.   

Frågan om kommunikatörernas roll verkar börja i yrkesbegreppets komplexitet. Begreppet kommunikatör är stort och kan tillämpas och definieras på många olika sätt. Seminariedeltagarna upplevde att både kollegor och chefer inte alltid förstår yrkets innebörd och att det innehåll som skapas både externt och internt tycks tas för givet av allmänheten.

När allt fler kommunikatörer blir ifrågasatta av omgivningen, är det viktigare än någonsin att lyfta var informationsbehovet kommer ifrån, menar ordförande Anna Troberg. Genom kommunikatörer kan organisationer, företag eller olika institutioner synliggöra information på ett lättillgängligt och demokratiskt sätt.

Demokrati är något vi är och lever varje dag – information behövs på ett lättillgängligt sätt. Utan exempelvis lokala kommunikatörer, finns ingen välfungerande lokaldemokrati.
– Anna Troberg

Vi lever i ett digitalt informationssamhälle där det är enkelt att ta reda på massor med information, men med den massan blir det också svårare att hitta rätt. Vem berättar vad – och för vem? Kommunikatörer skapar både möjlighet till insyn, ser till att korrekt information kommer ut och att mediehantering fungerar på ett bra sätt, menar både seminariedeltagarna och Anna.

Mot slutet av seminariet diskuterade och konkretiserade deltagarna vad de faktiskt arbetar med, för att kunna förklara och ibland också rättfärdiga sitt arbete. I diskussionen lyftes också huruvida begreppet "kommunikatörer" är något som överhuvudtaget ska användas, inte minst eftersom arbetsuppgifterna varierar i ett brett spann.

Det är lätt att ropa "sparka alla kommunikatörer", men utan innehållsskapare till hemsidor, personer som jobbar med klarspråk, någon som sammanställer informationen kring gymnasie- eller förskoleval är det svårt att föreställa sig ett fungerande samhälle, än mindre en livskraftig demokrati, landade seminariedeltagarna & Anna.