Så jobbar DIK för jämställdhet

I dag är det Internationella kvinnodagen – en viktig dag för att uppmärksamma den ihållande ojämställdheten mellan kvinnor och män. DIK jobbar året runt för att stärka kvinnors villkor på arbetsmarknaden och i dag vill vi passa på att lyfta några av de frågor vi driver.

Kvinnors löner måste öka

Trots mycket prat om jämställdhet skiljer det fortfarande 11,3 procent i lön mellan kvinnor och män. Drygt tre fjärdedelar av DIK:s medlemmar är kvinnor. Kvinnor har genomgående lägre löner än män, och många av våra medlemmar jobbar dessutom i kvinnodominerade yrken och sektorer där lönerna är lägre och löneutvecklingen sämre.

DIK jobbar på flera sätt för att motverka de strukturer som gör att kvinnors arbete värderas lägre än mäns. Lön ska sättas efter arbetets krav, inte efter kön. Vi arbetar bland annat för att alla arbetsgivare ska ta sitt lagstadgade ansvar att varje år kartlägga och åtgärda löneskillnader mellan kvinnor och män. Eftersom lagen efterlevs dåligt driver DIK krav på att Diskrimineringsombudsmannens tillsyn ska skärpas så att arbetsgivare som inte tar sitt ansvar får kännbara sanktioner.

En viktig faktor för jämställda löner och villkor är också att män och kvinnor tar lika stor del av föräldraledigheten. Att kvinnor är och förväntas vara mer föräldralediga gör att de missgynnas i löne- och karriärutveckling. Det är också vanligt att kvinnor går ned i arbetstid för att hinna med det obetalda arbetet med hem och barn. I snitt utför kvinnor en timme mer obetalt arbete än män varje dag. För att få en jämn fördelning av det betalda och obetalda arbetet driver DIK krav på en tredelad föräldraförsäkring.

Jämställda pensioner kräver insatser på kort och lång sikt

Lönegapet påverkar kvinnors ekonomi här och nu, och livet ut. 11,3 procent motsvarar 4 000 kronor i månaden, eller 48 000 kronor på ett år. Under ett helt arbetsliv tappar en enskild kvinna miljontals kronor. Det leder i slutändan till att kvinnor har 68 procent av mäns pensioner och att 162 000 kvinnliga pensionärer lever under fattigdomsgränsen.

För de som redan gått i pension behöver grundskyddet med garantipension och bostadstillägg stärkas ytterligare. Men eftersom den största orsaken till pensionsgapet är den strukturella diskrimineringen av kvinnor i form av lägre ingångslöner och sämre löneutveckling, krävs det att ojämställdheten på arbetsmarknaden bryts.

Arbetsgivarens pensionsavsättningar har också stor inverkan på pensionen. Har du kollektivavtal har du också tjänstepension, men saknas kollektivavtal är det inte säkert. Inom reklam- och PR-branschen har bara två av tio kollektivavtal, och det är vanligt att vara frilans och jobba på uppdrag. Under ett arbetsliv kan en PR-konsult som saknar tjänstepension tappa 750 000 kronor. DIK arbetar för att fler ska omfattas av kollektivavtal och få tjänstepension. Den som inte får tjänstepension från arbetsgivaren eller som är egenföretagare behöver kompensera för utebliven tjänstepension genom eget sparande. Inom en familj eller relation går det också att öppna ett extra sparande och överföra premiepension till den som jobbar deltid eller har lägre inkomst.

Arbetsgivare är skyldiga att stoppa trakasserier och diskriminering

Genom #metoo, #inteförhandlingsbart och i DIK:s branscher bland annat #sistabriefen och #utgrävningpågår, har det blivit tydligt att mer måste göras för att stoppa sexuella trakasserier och diskriminering. Arbetsgivare är skyldiga att jobba förebyggande och agera om något skulle ske. För att arbetsgivare ska ta sitt ansvar och leva upp till diskriminerings- och arbetsmiljölagen krävs mer tillsyn och hårdare sanktioner.

Det har också visat sig att otrygga anställningar ökar utsattheten för sexuella trakasserier. Många av DIK:s medlemmar jobbar i yrken och branscher där vikariat och projektanställningar är vanliga, och olika former av korta anställningar ofta följer på varandra. DIK jobbar för att missbruket av visstidsanställningar ska stoppas och för att fler ska omfattas av kollektivavtal.

Stress och ohälsa ska hanteras på strukturell nivå

Sjukskrivningar på grund av stress och utmattning ökar, särskilt bland kvinnor. Ofta försöker individen hitta egna lösningar på stressrelaterade problem, när orsaken i själva verket är strukturell. Stress och ohälsa ska alltid hanteras organisatoriskt.

På arbetsplatsnivå ska förebyggandet av stress, ohälsa och arbetsrelaterade sjukskrivningar vara en systematisk del av arbetsmiljöarbetet. På samhällsnivå är det viktigt att ta ett bredare grepp om frågorna och koppla ihop stressen med kvinnors förutsättningar i stort, till exempel när det gäller löner, diskriminering, sexuella trakasserier och ett större ansvar för det obetalda hemarbetet. Eftersom ohälsan ökar som mest bland unga kvinnor måste arbetet börja redan i skolan. DIK jobbar också med frågor om hållbart arbetsliv inom ramarna för olika partsgemensamma samarbeten.