Anna Troberg: ”Skolbiblioteken kan bidra till ökad likvärdighet”

Regeringen tillförde i höstbudgeten pengar för att öka bemanningen i skolbiblioteken, det är bra, men det behövs mer. En rejäl satsning på skolbibliotekarier är det mest effektiva sättet för att snabba på skolans digitalisering och höja den digitala kompetensen.

I veckan släppte Kungliga biblioteket årets nationella skolbiblioteksstatistik. Siffrorna visar att nästan hälften av Sveriges elever fortfarande saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek och att mycket lite har hänt sedan förra årets mätning. Alla elevers rätt till ett skolbibliotek måste tas på allvar, i hela Sverige.

Hög kompetens när det gäller att säkert och kritiskt använda informationssamhällets teknik i arbetslivet och på fritiden är en förutsättning för att kunna delta i det demokratiska samtalet och i samhället. Alla elever måste få med sig goda kunskaper i att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och samarbeta med andra över internet. Skolbiblioteket gör just detta genom att vara den pedagogiska funktion som stärker elevernas digitala kompetens och därför behövs välfungerande skolbiblioteksverksamhet som når alla elever.
Det digitala universumet dubblar sin storlek vart annat år – det är inte längre ett problem att få tag på information. Utmaningarna är att hitta rätt information och att kunna bedöma om den information du hittar är tillförlitlig. Här spelar skolbiblioteken, och i synnerhet skolbibliotekarien, en avgörande roll.

Regeringen tillförde i höstbudgeten pengar för att öka bemanningen i skolbiblioteken, det är bra, men det behövs mer. En rejäl satsning på skolbibliotekarier är det mest effektiva sättet för att snabba på skolans digitalisering och höja den digitala kompetensen inom skolan och på sikt i befolkningen.

Satsningar på skolbibliotek ska ses som ett verktyg för att öka likvärdigheten i skolan, studier har nämligen visat att skolbibliotek är särskilt effektiva i att höja lågpresterande elevers resultat. Kommuner och andra huvudmän behöver ta ett strategiskt grepp och genomföra riktade satsningar.
Det finns goda exempel som Växjö kommun, som utsågs till Årets bibliotek 2014 för sin långsiktiga satsning på skolbibliotek, eller Linköpings kommun som arbetar med så kallade fokusbibliotek. I båda dessa fall har strategiska satsningar gett resultat – i Växjö fanns 2014 19 bibliotekarier på 21 skolor. Det är utmärkt, med tanke på att ett välfungerande skolbibliotek bidrar avsevärt till elevers lärande.

Men satsningar på skolbibliotek kan vara svåra att göra – arbetslösheten bland bibliotekarier är väldigt låg. Bland DIK:s medlemmar med utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap är den öppna arbetslösheten under två procent. Här är lärosätenas satsningar på fler utbildningsplatser centrala för att kunna möta behovet av fler skolbibliotekarier. Det behövs även möjlighet att kompetensutveckla sig för att kunna ta steget från till exempel folkbibliotek till skolbibliotek.

Ett skolbibliotek utan kompetent personal är i bästa fall ett bemannat bokrum. Men skolbibliotek bemannade med rätt kompetens är ett självklart verktyg för varje rektor som vill höja sina elevers måluppfyllelse och utveckla elevernas språkliga och digitala kompetens. Därför måste reella satsningar på skolbibliotekarier omedelbart göras. Regeringen, kommunerna, rektorerna och lärosätena har alla ansvar för att det ska ske. Det är hög tid att de axlar det ansvaret fullt ut.

Anna Troberg,
Ordförande DIK