Stina Hamberg: Pension, deltidsarbete och jämställdhet

"Många av de beslut vi tar från vår första arbetsdag och som handlar om familjeliv och karriär har en påverkan på vårt pensionsutfall". DIK:s samhällspolitiska chef Stina Hamberg tittar närmare på hur deltidsarbete och ojämställdhet påverkar pensionen.

Pensionsbeskedet för 2018 var ingen glad nyhet för tidigare anställda inom landstings- och kommunal verksamhet. För vissa av dem skulle deras tjänstepension under 2018 sänkas med upp till 1500 kronor per månad. SKL var snabbt ute och meddelade att de skulle kompensera de pensionärer som drabbats och förhandlingar med de fackliga parter som är en del av avtalet inleddes för att säkra att detta inte skulle inträffa igen. Snabbt och bra hanterat.

Men innan informationen om att kompensation skulle komma hann beskedet röra upp känslor, särskilt för de som drabbats, men kanske även de som är yrkesverksamma idag som fick ännu en anledning att fundera på hur pensionen kommer se ut när den dagen kommer. Och för vissa väcktes kanske tanken på konsekvenserna av de beslut vi tar under vårt yrkesliv. För många av de beslut vi tar från vår första arbetsdag och som handlar om familjeliv och karriär har en påverkan på vårt pensionsutfall. Och som många vet så ser utfallet väldigt olika ut bland annat beroende på om du är kvinna eller man. Ett vanligt förekommande konstaterande när ojämställda pensioner diskuteras, och då kvinnors lägre pensioner, är att det inte är en effekt av ett ojämställd pensionssystem – systemet i sig är nämligen könsneutralt, men en effekt av en ojämställd arbetsmarknad.

PTK presenterade en undersökning i början på året, "Deltid och framtid" där de tittat närmare på deltidsarbete och pension. De konstaterar att några år av deltidsarbete inte har jättestor inverkan på det framtida pensionen, en ojämställd arbetsmarknad desto mer. Strukturell diskriminering i form av lägre ingångslöner för kvinnor eller sämre löneutveckling som en följd av deltidsarbete kan påverka pensionen mer än deltidsarbetet i sig. Det är viktigt att ha med sig. Problemet är inte att kvinnor jobbar deltid för att få mer tid med sina barn, eller för att orka med ett längre yrkesliv, problemet är att deltidsarbetet är ojämnt fördelat i familjerna och att kvinnor överlag tar ut så mycket större del av deltiden. Det är nämligen tre gånger vanligare att kvinnor jobbar deltid än att män gör det, i alla branscher och i alla län, det visade Unionen som även de nyligen kom med en rapport "Vem lägger livspusslet" som tittade närmare på deltidsarbete, vem som arbetar deltid och varför de gör det.

En föräldraförsäkring som tvingar fram en jämnare fördelning av föräldraansvaret under barnens första år kan vara ett viktigt steg för en mer jämställd arbetsmarknad. Ett annat viktigt steg är att varje individ och familj gör medvetna val så att det orange kuvertet inte skapar ångest varje år när det dimper ner i brevlådan. Till exempel genom att överföra pensionsrätter från den som jobbar heltid till den som gått ner i tid.

PTK har tittat närmare på hur kvinnor uppfattar pensionssystemet i en rapport som kom sommaren 2017, "Tilltro eller misstro?", och ett intressant resultat är att när kvinnor och män tillfrågas om huruvida kvinnor bör arbeta mindre deltid så instämmer män i högre grad än kvinnor i det påståendet. Det kan tolkas på flera sätt, ett är att ansvaret för kvinnors beslut att arbeta deltid läggs på kvinnorna istället för att det ses som en fråga för familjen. För de kvinnor som lever i tvåkönade relationer kan deras beslut att arbeta deltid vara ett ytterst rationellt val om de män de lever med inte är beredda att själva gå ner i tid eller på ett annat sätt dra sitt strå till stacken för att familjens livspussel ska gå ihop. De kvinnor som arbetar deltid kan tänkas svara i lägre utsträckning att de anser att kvinnor bör arbeta mindre deltid för att de själva sitter på medvetenheten om att det inte är genomförbart om de själva samtidigt ska hålla och inte arbeta ut sig i alldeles för unga år. Kvinnor står nämligen för både den största ökningen och den största andelen av sjukskrivna på grund av svår stress, enligt Försäkringskassan.

Deltidsarbete bör vara en möjlighet för var och en som önskar få mer tid med barnen när de är små, för att fylla ut kassan när en studerar eller för att trappa ner yrkeslivet i sin egen takt, eller kanske förlänga det några år i ett något lägre tempo. Istället svarar 6 av 10 privatanställda att de avstår att arbeta deltid på grund av rädsla för en lägre pension, enligt PTK:s undersökning. Kanske dags för arbetsgivare att uppdatera sin syn på vad A-modellen för arbetstagare är och istället belöna arbetstagare som tar ansvar för sin långsiktiga hälsa genom att i perioder trappa ner i tid för att istället hålla längre?

Men innan det sker så finns det några saker du kan göra redan här och nu:

Om möjligt, se till att jobba på ett ställe med tjänstepension
Tjänstepensionen är det som arbetsgivaren sätter av i pensionsavsättningar och har stor påverkan på den framtida pensionen. Har arbetsgivaren dessutom kollektivavtal och sätter av pengar inom de avtalade tjänstepensionslösningarna blir avgifterna lägre och din slutgiltiga pension högre. Kolla upp och läs igenom informationen om tjänstepensionen och försäkringsskyddet i din anställning.

Våga ha koll på din pension
Se till att du har koll på ditt nuläge och din prognos. Vilka val är gjorda i nuläget – för allmän pension, tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring. All information hittar du genom att logga in på pensionsmyndigheten.se och minpension.se.

Ta köksbordssamtalet
Se hur prognoserna ser ut inom familjen och vid behov fundera på om det ska kompenseras åt ena eller andra hållet. Är det väldigt stora inkomstskillnader inom familjen kan efterlevandeskydd kanske vara en idé eller kanske att överföra pensionsrätter till den med lägre inkomst? Finns det behov av att gå ner i tid för att hinna med familjen? Kan det behovet då bäras lika av båda parter? Slutligen, kommer ni fram till att förändringar behövs? Genomför dem!