Studieavgifterna för studenter från tredje land bör tas bort

I ett remissyttrande lyfter DIK att studieavgifterna för studenter från tredje land bör tas bort och att deras villkor behöver stärkas.

DIK har lämnat ett yttrande till den statliga utredningen Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78). Utredningen handlar om att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation, bland annat genom att underlätta internationell studentrekrytering och förenkla utländska studenters väg till Sverige.

DIK ställer sig bakom flera av förslagen, till exempel att stärka samverkan mellan myndigheter, förkorta ansöknings- och handläggningstider och förbättra antagningsprocessen. Men för att på allvar förbättra tillgången till svensk högskoleutbildning för studenter från tredje land (utanför EU/EES) anser DIK att studieavgifterna bör tas bort. Efter att avgifterna infördes har andelen studenter från låginkomstländer och andelen kvinnor blivit färre. För att säkerställa likvärdighet behöver högskoleutbildningen vara fri och öppen för alla. DIK avstyrker därför utredningens förslag om att behålla studieavgifterna, och anser också att anmälningsavgiften bör sänkas.

DIK ställer sig bakom utredningens förslag om utökade medel till stipendier för att täcka levnadsomkostnader för tredjelandsstudenter. För att säkerställa en fördelning som främjar likvärdighet vad gäller studenternas kön, ekonomiska förutsättningar och ursprungsland, samt för att studenter inom humaniora och samhällsvetenskap inte ska missgynnas, bör detta ingå som kriterier i stipendietilldelningen och löpande utvärderas.

Inhemska och inresande studenter ska också kunna påverka sin utbildningssituation på lika villkor. DIK delar utredningens rekommendationer om att stärka studentinflytandet för inresande studenter, men anser att studentkårerna bör få särskilda medel för detta.

Slutligen är det bra att lärosätena föreslås få ett större ansvar för att öka utländska studenters kontakter med arbetslivet. DIK vill här uppmärksamma att det krävs särskilda insatser kopplade till utbildningar som generellt har en sämre arbetsmarknadsanknytning, exempelvis inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs hela remissvaret här.