Just nu går det inte att logga in på Mitt DIK, eller registrera sig som ny medlem, på grund av tekniska problem. Vi arbetar på att lösa det så snabbt som möjligt!

Gå till innehåll

Allt för många invandrade akademiker fastnar i lågkvalificerade jobb

integration-arbetsloshet-akademiker fackforbundet dik

I en ny rapport undersöker DIK hur det går på arbetsmarknaden för den som är ny i Sverige och har en utbildning inom DIK:s områden. Rapporten visar att ungefär sju av tio har ett jobb, men att de allra flesta arbetar i lågkvalificerade bristyrken utanför sitt utbildningsområde. DIK ställer tio krav för att förbättra stödet för invandrade akademiker.

I rapporten kartläggs 35 000 personer som invandrat till Sverige under perioden 2000–2019 med en utbildning inom kultur, kommunikation eller kreativ sektor, och hur det har gått för dem på arbetsmarknaden.

De flesta har ett jobb, men inte rätt jobb

Personerna som kommit är relativt unga vilket borde underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Ändå visar rapporten att få får ett arbete som motsvarar deras utbildning. 67 procent har ett arbete, men av dem har de allra flesta ett jobb som inte kräver högskoleutbildning (73 procent) och bara en av tio arbetar med något som ligger inom DIK:s yrkesområden. I stället arbetar många i lågkvalificerade bristyrken, till exempel inom vård och omsorg eller som restaurangbiträde, städare eller lagerpersonal.

Att så många inte får ett relevant jobb kan bland annat bero på att utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser inte fungerar, att språkkraven är för högt ställda och att många saknar sociala nätverk. En annan orsak är att diskriminering av utrikes födda är utbredd på arbetsmarknaden.

Kvinnor får sämre stöd för etablering

Rapporten visar att det är en högre andel av männen (71 procent) än kvinnorna (64 procent) som har ett jobb. Flera studier har visat att utrikes födda kvinnor får mindre, sämre och senare etableringsinsatser. Män får oftare ta del av arbetsnära insatser som praktik och subventionerade anställningar, medan kvinnor oftare får till exempel förberedande utbildningar.

Könsskillnaderna jämnas ut över tid – efter ungefär tio år i Sverige har en lika stor andel av kvinnorna som männen ett arbete. Bland de som har ett arbete är det dessutom en större andel kvinnor (29 procent) än män (25 procent) som har ett högkvalificerat jobb.

Alla skulle vinna på att utrikes födda akademiker får rätt jobb

För många som är nya i Sverige är det mest akuta att få ett jobb, vilket som helst. Inte minst för att kunna få permanent uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening. Men både individen och samhället skulle vinna på att utrikes föddas och nyanländas kompetens tas tillvara.

Om fler får ett arbete som motsvarar deras utbildning frigörs mer lågkvalificerade jobb till grupper som idag står utanför arbetskraften. Sverige behöver fler i arbetskraften för att finansiera välfärdssystemen och försörja en åldrande befolkning – vi har med andra ord mycket att vinna på att utrikes födda akademiker matchas till rätt jobb.

DIK ställer krav för en bättre etablering

För alla arbetssökande är det viktigt med tidiga arbetsmarknadsinsatser. Ju längre individen får vänta på relevant stöd, desto högre blir sannolikheten att inte få ett jobb och att hamna i långvarig arbetslöshet. I rapporten riktar DIK tio krav till beslutsfattare och andra aktörer för att förbättra etableringsstödet för utrikes födda akademiker.

10 krav för att fler utrikes födda akademiker ska få ett relevant jobb

  • Snabb bedömning och validering av utländsk utbildning.

  • Fler och mer flexibla påfyllnadsutbildningar för utrikes födda akademiker.

  • Fler yrkesanpassade språkutbildningar.

  • Mer aktiv och tillgänglig arbetsförmedling som även den som har ett jobb kan ta del av.

  • Fler subventionerade jobb.

  • Öronmärkta platser för kvinnor i subventionerade jobb och fler etableringsinsatser i kvinnodominerade yrken.

  • Rimliga villkor och löner för de som deltar i etableringsinsatser.

  • Mer insatser från facken för att organisera utrikes födda.

  • Mer aktivt arbete bland arbetsgivare för att anställa utrikes födda och motverka diskriminering.

  • Bättre statistik så att det går att följa och utvärdera etableringsinsatser.

Om rapporten

I rapporten kartlägger DIK 35 000 personer som invandrat till Sverige under perioden 2000–2019, och som har en utbildning inom DIK:s områden. Kartläggningen har gjorts med hjälp av data från SCB, UHR och Arbetsförmedlingen.

Läs den fullständiga rapporten

Invandrade akademikers kompetens slösas bort

Ladda ner (2 mb)