Gå till innehåll

DIK kommenterar höstbudgeten: Lovvärda kultursatsningar men inte tillräckliga

varbudget2021-kommentar fackforbundet-dik

I dag lämnade regeringen sitt förslag till budget för 2022. DIK välkomnar att kulturområdet får en tillfällig förstärkning – det är nödvändigt för att sektorn som drabbats hårt av pandemin ska kunna återhämta sig. För att på riktigt komma till rätta med underfinansieringen i sektorn krävs dock långsiktigt stärkta resurser.

Kultursektorn måste få långsiktiga budgetförstärkningar

Kultursektorn präglas till stor del av kortsiktiga projektstöd och riktade bidrag. Det leder bland annat till en osund arbetsmarknad som utmärks av korta anställningar, låga löner, otrygghet och stress för den enskilde medarbetaren. Förutom möjligheten att förlora sitt jobb så är också risken större för den enskilde medarbetaren att råka ut för kränkande behandling och trakasserier i otrygga miljöer. DIK:s återkommande arbetsmiljörapporter från musei- och bibliotekssektorn visar att mycket återstår för att säkra en trygg arbetsmiljö.

DIK välkomnar därför de budgetförstärkningar som regeringen föreslår till kultursektorn. Sektorn har drabbats hårt av pandemin och behöver såväl generella som riktade satsningar för att både återhämta sig och för att kunna utveckla en nödvändig långsiktig trygghet.

Samtidigt vill DIK påpeka att sektorns dåliga ekonomi inte uppstod med pandemin, och instämmer i Kulturanalys delrapport om pandemins konsekvenser inom kulturområdet (2021-04-15): pandemin orsakade inte bristerna utan har bara förstärkt dem. De budgetsatsningar regeringen föreslår bör få stor positiv verkan är det inte tillräckligt för att åstadkomma den stabilitet som krävs för att komma till rätta med den underfinansiering som råder inom stora delar av sektorn. Genom tillfälliga riktade bidrag kan man åstadkomma förändringar på kort sikt, men för en långsiktig hållbar verksamhetsutveckling krävs generella budgetförstärkningar som inte är tidsbundna.

  • DIK anser att kultursektorn måste få en generell och permanent resursförstärkning.

Välkommet med stärkt kultursamverkan i hela landet

DIK ställer sig positiv till regeringens förslag om att permanent stärka regional kultur med 100 miljoner. Det är bra att det är ett permanent stöd, i stället som i de flesta fall, tillfälliga förstärkningar. Samtidigt vill DIK åter betona att behoven är större än så. Från bland annat Länsmuseernas samarbetsråd har det kommit en rad propåer som tydliggör hur illa ställt det är för många av landets länsmuseer och att man är i akut behov av mer pengar, och det är bara en verksamhetsdel av många i regionernas kulturverksamheter.

  • DIK är positiv till förslaget om en generell budgetförstärkning, men anser att nivån måste vara högre.

Satsningen på stärkta bibliotek behöver bli permanent

DIK är positiv till att regeringen tillskjuter ytterligare 75 miljoner till den redan avsatta summan för 2022, men DIK anser budgeten borde vara på samma nivå som för tidigare år (250 miljoner kronor). Regeringens satsning på Stärkta bibliotek har varit mycket bra för bibliotekssektorn, som liksom många andra samhällsområden inte har jämlika förhållanden över hela landet. Stärkta bibliotek har gjort det möjligt för många mindre, mer resurssvaga, kommuner att satsa på innehåll och tillgänglighet. Stärkta bibliotek är en tidsbegränsad satsning som pågår mellan 2018–2022, men DIK anser att satsningen bör permanentas. Bibliotekens betydelse för samhällslivet i kommunerna har ökat över åren allt eftersom annan samhällsservice har minskat. Samhällsförändringarna har lett till en mer komplex roll än tidigare vilket kräver stärkt finansiering. Samtidigt har många kommuner börjat lägga besparingsåtgärder på biblioteksverksamheterna med personalneddragningar som följd: det rimmar dåligt med satsningen Stärkta bibliotek.

  • DIK anser att satsningen Stärkta bibliotek ska bli permanent på 250 miljoner per år.

Mer satsningar behövs på kulturmiljöer och samlingar

DIK ställer sig positiv till regeringens förslag om en förstärkning av bidraget på 10 miljoner årligen under perioden 2022–2024 för vård av kulturmiljöer. Våra kulturmiljöer spelar en stor för lärande/kunskap, upplevelser och turism. DIK är dock tveksam till balansen mellan tillförda medel och faktiska behov. Behoven är både kortsiktiga och långsiktiga: den kontinuerliga vården som kräver sitt, samtidigt som det är viktigt att vara proaktiv i arbetet med den långsiktiga miljö- och klimatpåverkan som kommer att äga rum.

  • DIK anser att satsningen på kulturmiljöer måste stärkas ytterligare och permanentas.

Samlingsvården (vårt gemensamma kulturarv) är ett område som möter stora utmaningar idag och i framtiden. Många föremålsmagasin är undermåliga, föremålsvården eftersatt och digitaliseringen knappt påbörjad (sett till relation total mängd föremål och mängd som har blivit digitaliserat). Nyligen hotade översvämningar museiarkiv i Gävle, något som med stor sannolikhet kommer att påverka många fler magasin i framtiden på grund av klimatförändringarna.

  • DIK anser att satsningar på samlingsvård (museer, bibliotek och arkiv) måste prioriteras.

Digitaliseringen av kulturarvet behöver ske snabbare

DIK ställer sig positiv till förslaget om en förstärkning på 20 miljoner per år de kommande åren till centralmuseerna och Statens musikverk för att digitalisera kulturarvet. Det är en välkommen satsning, om än försvinnande liten sett till behoven. Riksrevisionen presenterade 2019 en rapport (RiR 2019:5) som visade på stora brister i centralmuseernas samlingsvård, främst vad gäller digitaliseringsarbetet. Men fler utredningar än Riksrevisionens har påpekat vikten av att öka takten i digitaliseringen, bland annat förslaget till nationell biblioteksstrategi och Arkivutredningen. Dessa utredningar och rapporter visar att det mesta återstår att göra, något som rimmar illa för ett land med en ambitiös digitaliseringsstrategi.

  • DIK anser att regeringen ska öka takten i digitaliseringsarbetet och avsevärt stärka budgeten för det fortsatta arbetet.

Stärkta skolbibliotek kräver resurser och bemanning

Det är positivt att regeringen uppmärksammar behovet av att stärka skolbiblioteken. Däremot är det otydligt vad satsningen innebär. DIK anser att det krävs kraftfulla åtgärder för att åstadkomma en starkt positiv utveckling, många skolbibliotek saknar till exempel bemanning med utbildade skolbibliotekarier vilket leder till ojämlika förutsättningar för eleverna.

  • DIK anser att förslagen i utredningen Stärkta skolbibliotek ska genomföras och att regeringen ska göra en rejäl budgetsatsning på området.