Kulturen i fokus – här är DIK:s viktigaste valfrågor 2022

DIK driver ständigt på för att medlemmarnas förutsättningar och möjligheter på arbetsmarknaden ska förbättras och utvecklas. I det är politiskt påverkansarbete ett viktigt verktyg.

Det här valåret har vi lagt extra krut på att lyfta in kulturfrågor i den politiska debatten.

– Det brukar sägas och hävdas att kulturpolitik aldrig blir en valfråga. Det är fel. Kulturen är en allestädes närvarande – men dold – valfråga. Det är väl värt att påminna om det – för det är i skuggorna de som vill begränsa kulturens frihet trivs och verkar. Det är vår uppgift att uppmärksamma och synliggöra det, säger Anna Troberg, förbundsordförande, DIK.

Våra valfrågor

Våra valfrågor grundar sig i att det behövs en större förståelse för kulturens avgörande roll i ett välmående, sammanhållet och demokratiskt samhälle. Vi har på nära håll följt utvecklingen för kultursektorn de senaste åren och identifierat konkreta områden som borde prioriteras i politiska beslut:

• Säkra armlängds avstånd samt långsiktig och stärkt finansiering till kultursektorn; 

• Ge alla elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek; 

• Erkänn och resurssätt kulturens roll i Sveriges totalförsvar. 

– Att lyfta upp medlemmars prioriterade frågor på den politiska dagordningen är viktigt för DIK. För det handlar till syvende och sist om att förbättra förutsättningarna för DIK:s medlemmar. Vi anser att det är dags för politiken att lyfta centrala kulturfrågor från långbänken och leverera skarpa politiska förslag som gör skillnad på riktigt, konstaterar Troberg.

Ett starkare lagskydd säkrar armlängds avstånd

Kulturens fria ställning är en förutsättning för det öppna demokratiska samhället och ett brett kulturutbud som är fritt från ideologisk påverkan. Principen om armlängds avstånd är en hörnsten i den svenska kulturpolitiken, bland annat genom det kulturpolitiska målet att "kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund".

Musei- och bibliotekslagen innehåller formuleringar om att de ska bidra till (det demokratiska) samhället, kunskap och fri åsiktsbildning. Museilagen är även tydlig kring museers rätt att självständigt bestämma verksamhetens innehåll. Huvudmännen ska alltså besluta om organisatoriska och ekonomiska ramar men inte lägga sig i innehållet.

De senaste åren har vi dock sett allt fler exempel på att politiker lägger sig i bibliotekens och museernas innehåll och verksamhet, exempelvis inköp av konst eller böcker och innehåll i projekt och kulturaktiviteter. Några fall har uppmärksammats i media, men DIK har även sett detta i våra egna undersökningar. Bland annat har 11 procent av DIK:s museimedlemmar upplevt påtryckningar från politiker och 23 procent av DIK:s folkbibliotekarier har utsatts för påtryckningar i samband med medieinköp.

DIK har flera förslag för att stärka kultursektorns frihet:

• Ge Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att undersöka förekomsten och konsekvenserna av otillbörlig politisk styrning av museer och bibliotek, samt att öka kunskapen bland huvudmännen om kulturinstitutionernas uppdrag.

• Tillsätt en ny bred kulturpolitisk utredning, som bland annat får i uppdrag att tydligare definiera principen om armlängds avstånd och stärka kulturens grundlagsskydd.

• Skärp bibliotekslagen i fråga om självständighet i linje med museilagen och se till att det finns tillsyn av lagarna så att de efterlevs.

Stärkt finansiering till kultursektorn

Kultursektorn har länge tampats med bristande resurser. Dels genom att grundfinansieringen inte räknas upp i nivå med löne- och prisutveckling, vilket i praktiken innebär minskade resurser över tid. Dels genom att ekonomin till stor del präglas av kortsiktiga projektstöd och riktade bidrag. Detta har skapat en arbetsmarknad som präglas av korta och otrygga anställningar, låga löner och bristande arbetsmiljö med hög arbetsbelastning.

Flera av DIK:s undersökningar bland medlemmarna i bland annat biblioteks- och museisektorn visar att det för många har gått så långt att de överväger att byta jobb. Om arbetsmiljön inte förbättras är risken att många söker sig till andra yrken och att kultursektorn drabbas av ett stort kompetenstapp, vilket redan till viss del skett under pandemin.

Återstartsutredningen, Från kris till kraft, har föreslagit att de ekonomiska grundförutsättningarna ska stärkas i kultursektorn. Det skulle öka förutsättningarna för verksamheterna att genomföra sina uppdrag och samtidigt anställa tillräckligt mycket personal, samt att erbjuda trygga anställningar och en bättre arbetsmiljö.

DIK vill därför att politiken säkerställer att kultursektorn får en tillräcklig och långsiktig grundfinansiering.

Ge alla elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek

DIK har länge drivit på för att alla barn ska ha rätt till bemannade skolbibliotek. Den 21 juni 2022 släppte DIK, i samarbete med tankesmedjan Arena Idé, rapporten "Vad krävs för att en boksamling ska kunna kallas ett skolbibliotek?". I den konstateras en påtaglig brist på skolbibliotekarier på Sveriges grundskolor. Som följd står hälften av landets grundskolelever utan det pedagogiska stöd som en skolbibliotekarie ger. Detta trots att det är bevisat att tillgång till ett bemannat skolbibliotek bland annat ökar språkförståelse och informationskompetens, samt utjämna kunskapsklyftor.

Det här vet politikerna – ändå händer det ingenting. DIK vill se en likvärdig skola där all pedagogisk kompetens tas tillvara. Därför kräver vi:

• Att alla elever får lagstadgad rätt till skolbibliotek med skolbibliotekarier.

• Att Skolverket ges i uppdrag att inkludera skolbibliotekarier i statistiken över pedagogisk kompetens.

Erkänn och resurssätt kulturens roll i Sveriges totalförsvar

DIK anser att kultursektorn ska inkluderas i totalförsvaret och bli en huvudaktör i landets krisberedskapsarbete. Kulturinstitutioner som bibliotek och museer har unika roller som mötesplatser för information, kunskap och samhörighet och kan nå breda grupper i samhället. Bibliotekarierna är utbildade i medie- och informationskunnighet och kan bland annat hjälpa till att stärka befolkningens kunskap i källkritik och informationssökning och göra samhället mindre mottagligt för desinformation.

Här spelar skolbiblioteken en särskilt viktig roll för att barn och unga ska få med sig ett källkritiskt perspektiv från tidig ålder.

DIK anser att dessa kompetenser bättre behöver tas till vara. Dock måste eventuella uppdrag till kultursektorn i kristider eller kopplat till totalförsvaret också följas av resurser.

Möten med politiker som påverkansverktyg

Utöver att ta fram rapporter, skriva debattartiklar och medverka i paneler, är vi måna om att prata direkt om våra frågor med politiker som på olika sätt arbetar inom det kulturpolitiska området. Under 2022 har vi redan hunnit samtala med följande:

• Jeanette Gustavsson, kultur- och demokratiminister (S)

• Grith Fjeldmose (V), andra vice ordförande i kulturnämnden, Göteborg stad

• Roland Utbult (Kd), kulturpolitisk talesperson

• Catarina Deremar (C), kulturpolitisk talesperson

• Amanda Lind (Mp), kulturpolitisk talesperson

• Kristina Axén Olin (M), kulturpolitisk talesperson

• Vasiliki Tsouplaki (V), kulturpolitisk talesperson

• Gunilla Svanstorp (S), utbildningspolitisk talesperson

• Christian Carlsson (KD), utbildningspolitisk talesperson

• Sara Wettergren (L), kommunalråd för skola och utbildning, Malmö stad

• Annika Hirvonen (MP), utbildningspolitisk talesperson