Gå till innehåll

Johanna Alm Dahlin: ”Biblioteken kan inte ensamma hantera människors digitala utanförskap”

johanna alm dahlin 1280x720

I takt med att myndigheters och bankers tillgänglighet minskar, får bibliotekarier lägga mer och mer arbetstid på att hjälpa besökare med viktiga ärenden. Det har blivit än mer påtagligt under pandemin. Men folkbiblioteken kan inte ensamma hantera människors digitala utanförskap – andra verksamheter måste ta ansvar för sina användare och kunder. Det skriver DIK:s utredare Johanna Alm Dahlin.

Nyligen släppte DIK sin återkommande rapport om arbetsmiljön på biblioteken. Årets rapport har fokus på pandemiåret och visar bland annat att pandemin har påverkat tillgången till biblioteken och därmed allmänhetens rätt till information, samtidigt som oron för smitta och bristen på beredskap har bidragit till stress och otrygghet för de anställda.

För att minska smittspridningen har många bibliotek begränsat verksamheten och främst erbjudit digitala tjänster. Det har blottlagt digitala klyftor. Grupper med god digital kunskap som framför allt går till biblioteket för att låna böcker har i många fall kunnat fortsätta använda sig av distans- och take away-tjänster. De som drabbats hårdast är i stället de som är beroende av biblioteket i sin vardag.

En sådan grupp är personer som behöver tillgång till en dator och någon som hjälper till för att de ska kunna göra till exempel bank- eller myndighetsärenden. Som en av de bibliotekarier som besvarat enkäten skriver:

”Många människor står utanför det digitala samhället och behöver hjälp då de inte klarar av digitala ärenden på egen hand."

Biblioteken är ofta den enda tillgängliga platsen i närsamhället som är öppen för alla och där det finns både internet och skrivare och någon som kan hjälpa till. Men när biblioteket under pandemin har tvingats stänga eller begränsa tillgången till datorer för att minska smittspridning har dessa människor inte längre haft någonstans att ta vägen.

Pandemin har synliggjort vilken oumbärlig funktion biblioteken fyller i många människors liv, men det digitala utanförskapet är inget nytt problem. En granskning från Riksrevisionen visar att statliga myndigheter under de senaste tio åren har blivit sämre på att vara tillgängliga via telefon eller fysiska besök, för att i stället satsa på digitala kanaler. En tredjedel av de granskade myndigheterna brister i tillgänglighet eller nåbarhet, bland annat genom orimligt långa väntetider i telefon.

Alla människor kan eller vill inte vara digitala. När myndigheter, banker och annan samhällsservice stänger eller begränsar sina kontor måste de ha någonstans att ta vägen. Det är inte konstigt att biblioteken svarar upp mot det växande behovet. Men att bibliotekarier lägger mer och mer arbetstid på att hjälpa besökare med ärenden tar förstås tid och resurser från kärnverksamheten.

Lösningen är inte att biblioteken slutar hjälpa till – det skulle bara spä på det digitala utanförskapet. Biblioteken kan tvärtom spela en viktig roll i att överbrygga digitala klyftor, till exempel genom de kurser många bibliotek erbjuder för att stärka människors digitala kunskap. Men de kan förstås inte bära hela lasset själva, särskilt inte utan att få några som helst resurser för arbetet. Som en annan bibliotekarie skriver:

”Biblioteken kan inte ensamt bära ansvaret för att motverka människors digitala utanförskap."

Så vad ska man då göra? På vissa orter runt om i landet finns servicekontor där besökare kan få hjälp med myndighetsärenden, och regeringen har beslutat att fler ska inrättas under de kommande åren. Det kan i viss mån avlasta bibliotekarierna och ge dem mer tid att arbeta med det de är utbildade för. Men det är inte hela lösningen.

Regeringen och kommunerna måste se till att myndigheter och andra verksamheter tar ansvar för sina användare och kunder. Om Försäkringskassan eller socialkontoret kräver bank-id, utskrifter eller skannade dokument så måste de också hjälpa de som behöver det. De har ett ansvar att nå och stötta alla medborgare, även de som inte är digitala.

Johanna Alm Dahlin, utredare

Om rapporten

Rapporten baseras på en enkät som skickades via e-post till DIK:s medlemmar verksamma inom biblioteksområdet och som var öppen 3–24 maj 2021. 1 707 personer svarade och svarsfrekvensen var 42 procent. Frågorna handlade om arbetsmiljön under det senaste året, det vill säga maj 2020–maj 2021. Läs rapporten ”Bibliotek i kristid” här.