Gå till innehåll

Så har biblioteken klarat pandemin

tomt-bibliotek-rapport-2021 fackforbundet-dik

Pandemin har haft negativ påverkan på arbetsmiljön för biblioteksanställda – och på tillgången till bibliotekens tjänster för besökarna. En ny rapport från fackförbundet DIK visar att det krävs mycket arbete för att kommande samhällskriser ska kunna hanteras på ett bättre sätt.

Rapporten är baserad på en undersökning bland DIK:s medlemmar som arbetar inom bibliotekssektorn. I undersökningen svarar så många som hälften av folkbibliotekarierna och skolbibliotekarierna att de någon gång under det senaste året bytt eller funderat på att byta jobb på grund av sin arbetsmiljö.

Beredskapen behöver stärkas inför kommande kriser

Pandemin har påverkat bibliotekens arbete kraftigt. Nästan alla bibliotek har tagit till någon form av smittskyddsåtgärder under pandemin, som att minska den fysiska programverksamheten och begränsa tillgången till lokalerna. Två tredjedelar av bibliotekarierna tycker att smittskyddsåtgärderna har varit tillräckliga – men många anser också att de var otydliga och kom för sent. Det har inneburit en stress och otrygghet för biblioteksanställda, samt att tillgången till bibliotekets tjänster inte har varit jämlik i landet.

– Många människor är beroende av biblioteket och en levande verksamhet kan bidra till både välmående och normalitet i en tuff situation, säger Johanna Alm Dahlin, utredare inom arbetsmarknad och utbildning på DIK och rapportförfattare.

För att kommande kriser ska kunna hanteras bättre vill DIK se gemensamma nationella handlingsplaner som tydliggör hur biblioteken ska agera under en samhällskris. Att stänga bibliotek kan vara en tillfällig åtgärd, till exempel för att minska smitta, men ska inte vara en långsiktig lösning.

"Folkbiblioteken kan inte ensamma hantera människors digitala utanförskap"

Fler aktörer måste ta ansvar för det digitala utanförskapet

Rapporten visar också att biblioteken har gjort ett stort arbete för att fortsätta vara tillgängliga för besökarna under pandemin. 84 procent har ställt om till mer digital programverksamhet som boksamtal, språkcaféer och samhällsrådgivning på distans. Nästan alla har utökat alternativa lånetjänster som take away-lån och e-lån.

Även om den digitala omställningen har bidragit till att människor kunnat ta del av en del verksamhet på distans, har den också blottlagt digitala klyftor. När biblioteket varit stängt eller begränsat tillgången till datorer har de som är beroende av hjälp eller tillgång till utrustning för att göra till exempel bank- eller myndighetsärenden inte haft någonstans att ta vägen.

– Folkbiblioteken kan inte ensamma hantera människors digitala utanförskap, särskilt inte utan några som helst resurser för arbetet. Andra verksamheter måste ta ansvar för sina användare och kunder, säger Johanna Alm Dahlin.

Samhällets utsatta ska inte vara bibliotekens ansvar

Trots begränsad verksamhet svarar 79 procent av folkbibliotekarierna i undersökningen att de upplevt social oro under det senaste året. 42 procent har varit med om skadegörelse och 30 procent svarar att det förekommit våld.

På senare tid har allt fler röster höjts om att det borde gå att porta besökare som återkommande stör, förstör och är våldsamma från folkbiblioteken. Bland DIK:s bibliotekariemedlemmar tycker 64 procent att det ska gå att porta besökare för en längre tid.

– DIK:s ställning är att portning bara ska kunna användas som en sista utväg i särskilt allvarliga fall, och alltid ska kombineras med andra insatser, till exempel från socialtjänst eller psykiatri, säger Johanna Alm Dahlin.

För att på riktigt komma åt problemen behöver kommuner ta ett samlat grepp om frågor om oro, våld och skadegörelse. De verksamheter som på olika sätt ansvarar för samhällets utsatta måste få tillräckliga resurser.

Biblioteken måste få tillräckliga resurser

En faktor som påverkar arbetsmiljön är att många bibliotek under de senaste åren har drabbats av nedskärningar. Det leder förstås till färre anställda, som i sin tur påverkar både arbetsmiljön och bibliotekets möjlighet att genomföra sitt uppdrag. För att vända utvecklingen och säkerställa att bibliotekarierna får en bra och trygg arbetsmiljö måste bibliotekens budgetar stärkas på nationell, kommunal och regional nivå. Dessutom måste alla arbetsgivare ta sitt ansvar för den fysiska, digitala, organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Läs hela rapporten ”Bibliotek i kristid"

Ladda ner rapporten


Om rapporten

Rapporten baseras på en enkät som skickades via e-post till DIK:s medlemmar verksamma inom biblioteksområdet och som var öppen 3–24 maj 2021. 1 707 personer svarade och svarsfrekvensen var 42 procent. Frågorna handlade om arbetsmiljön under det senaste året, det vill säga maj 2020-maj 2021.