Gå till innehåll

Stina Hamberg: "Hur kommer det se ut på våra arbetsplatser när restriktionerna är borta?"

stina hamberg2 1280x720

Om vi drar lärdom av forskningen kring vad som skapar rättvisa och välmående arbetsplatser så behöver de utmaningar som kommer med nya arbetssätt inte leda till stora problem, det skriver Stina Hamberg, chef för samhällspolitik och kommunikation.

Vi går mot ljusare tider. Det prunkar överallt i trädgårdar och parker, fåglarna sjunger natten igenom och vaccinationstakten ökar. I Sverige vaccineras omkring 80 000 per dag just nu och det börjar talas om nedtrappning av restriktionerna och återgång till något som liknar livet innan pandemin.

Vi börjar ana ljuset i slutet av pandemitunneln och med ljuset och solen tycker jag mig se fler leenden hos de människor jag möter på mina promenader. Men för den stora grupp som under pandemin varit hänvisade till, eller valt, hemarbete kan återgången också väcka frågor, oro och tvekan. För hur kommer det se ut på våra arbetsplatser när restriktionerna är borta? Kommer flexibiliteten vara en fortsatt möjlighet för mig eller kommer jag tvingas till arbetsplatsen varje dag? Vad händer om jag väljer att jobba hemifrån några dagar i veckan medan övriga kollegor är på arbetsplatsen, kommer jag ändå vara en lika självklar del av arbetslaget?

I november arrangerade Myndigheten för arbetsmiljökunskap en konferens på temat hållbart distansarbete. Mot slutet av konferensen talade en forskare från Göteborgs universitet, Lotta Delve, om vad forskningen visar när det kommer till att leda på distans. Ett begrepp hon nämnde var organisatorisk orättvisa och inom det forskningsområdet finns en hel del lärdomar för att hantera några av de frågorna som rör återgång till arbetsplatserna, och särskilt om återgången ser olika ut för olika medarbetare. Begreppet består av flera aspekter på vad som skapar rättvisa arbetsplatser och organisationer, men övergripande handlar det om relationer och beslutsprocesser.

Den typ av rättvisa som handlar om beslutsprocesser (procedurell rättvisa) handlar om hur beslut fattas, hur de följs upp och hanteras inom en organisation. En utmaning som kan uppstå när vissa är på arbetsplatsen och andra jobbar på distans är att alla ändå får samma möjlighet att påverka och få insyn i de beslut som rör det arbete gruppen ska utföra. Det blir viktigt att ledare tar hänsyn till att informationsflöden kan se olika ut för den som träffar kollegor dagligen och den som gör det mer sporadiskt. Utmaningen är att hålla i och tydliggöra strukturerna för beslutsfattande och information, så att information delas på ett sådan sätt så att alla får samma möjlighet att ta emot den och ställa sina frågor.

Hur förhåller sig arbetsplatsen exempelvis till vilka möten som ska vara helt fysiska eller digitala, och vilka är det okej att vara med på distans vid? Vid vilken typ av möten tas beslut eller förs strategiska diskussioner? Hur ges alla samma möjlighet att delta och känna att de har inflytande över det som rör dem? För vissa arbetsplatser kan svaret vara att alla måste vara på plats vid vissa möten, för andra kan svaret vara ett annat.

En annan aspekt på rättvisa som kan sättas på prov handlar om hur vi blir bemötta av kollegor och chef (relationell rättvisa). För att vi ska må bra på jobbet är det viktigt att chefen inte favoriserar vissa medarbetare utan fokuserar på vad medarbetare gör och hur de bidrar till verksamhetens mål. Alla behöver känna att de behandlas likvärdigt, att bemötande från chefer och kollegor är präglat av ärlighet och respekt. Att bemötandet, oavsett om du jobbar på distans eller på kontoret, i digitala eller fysiska möten, är vänligt och bidrar till att var och en känner sig bekräftad.

Beroende på verksamhet och hur återgången planeras kan det uppstå att delar av en arbetsgrupp är på distans merparten av tiden och andra på arbetsplatsen. Det kan då finnas risk för att det uppstår grupper i gruppen där vissa får större möjlighet att bygga relation och dela verklighetsbild med varandra medan andra hamnar utanför. För att det inte ska leda till konflikter eller samarbetssvårigheter har såväl chefer som medarbetare ett ansvar för att se till helhet och ta in fler perspektiv.

För varje arbetsplats blir det viktigt att hitta nya fungerande rutiner för hur arbetet ska gå till så att de positiva aspekterna som det ökade distansarbetet fört med sig, så som lättare att få ihop livspusslet, ökad flexibilitet och möjlighet att bestämma över sin tid inte går förlorade, samtidigt som insyn, delaktighet och överblickbarhet inte försämras eller blir olikvärdigt för medarbetarna om de befinner sig på olika ställen.

Genom att använda de lärdomar som forskningen redan visat kring vad som skapar rättvisa och därmed välmående arbetsplatser; det vill säga god kommunikation, tydlighet kring verksamhetens mål och transparens i beslutsfattande, så bör de utmaningar som kommer med nya arbetssätt inte behöva leda till stora problem och vi kan fokusera på att glädjas åt ljuset, värmen och att vi kanske faktiskt börjar se ett slut på pandemin.

Stina Hamberg, chef samhällspolitik och kommunikation