I DIK:s senaste rapport står det demokratiska samtalet och den fria kulturen i centrum. Rapporten fokuserar på medlemmar inom offentlig sektor och ger en bild av ökad oro kring gränsförskjutningar i det politiska samtalet och hur den fria kulturen påverkas av förskjutningarna"
"Arbetsvardagen i skärningspunkten mellan alltför klåfingriga politiker, kunskapsförakt och en hårt polariserad allmänhet är tuff. Det är ett problem för DIK:s medlemmar. Det är också ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället". Så inleder förbundsordförande Anna Troberg DIK:s nya rapport, som presenterar offentliganställda DIK-medlemmars oro över framtiden.
Närmare 3 500 offentliganställda medlemmar har svarat på den enkät som ligger till grund för rapporten. Utöver svar på flervalsfrågor har 4 000 svar i fritext formulerats.
I enkätsvaren finns en genomgående oro för att principen om en armlängds avstånd är hotad. Drygt 200 personer uppger dessutom att de redan blivit uppvaktade av politiker eller högre tjänstemän med krav eller önskemål om förändringar i verksamheten.
Över hälften av de svarande tror att tonaliteten i valrörelsen ökat risken för hat och hot mot verksamheten eller de anställda på den arbetsplats de arbetar på. Resultatet visar även att en klar majoritet av de tillfrågade i viss eller hög grad känner oro för att verksamheten de arbetar i kommer få ett begränsat uppdrag de närmaste åren. Utöver det visar enkäten att mer än hälften av alla tillfrågade anser att generella politiska förändringar hotar deras yrkesutövning. Och nästan lika många oroas över att de inte ska kunna utföra sitt arbete utifrån sina yrkesetiska principer.
Anna Troberg ser med oro på enkätsvaren:
- Vi kan konstatera att resultatet är alarmerande. Inom DIK har vi under de senaste åren noterat en växande oro kring hur samhällets polarisering leder till både otillbörlig politisk påverkan och allvarliga problem med hat och hot. Det här bekräftas nu av denna rapport. Det här är ett allvarligt arbetsmiljöproblem, men det är också mer än så – det är en varningsklocka för hela det demokratiska samhället, som alla politiska beslutsfattare måste hörsamma, säger hon.
Med anledning av rapportens resultat vill DIK peka på vägar framåt för att värna och stärka medlemmarna i deras yrkesroller, men också den fria kulturen och det öppna samhället. Därför har fem konkreta krav formulerats:
Den offentliga grundfinansieringen till kulturen måste stärkas på alla nivåer.
Myndigheten för kulturanalys ges ett tydligare uppdrag kring måluppfyllelse av lokal kulturpolitik.
Myndigheten för kulturanalys får i uppdrag att genomföra en granskning av otillbörlig politisk påverkan av offentlig kulturverksamhet så som arkiv, bibliotek och museer.
De offentliga arbetsgivarna tar ett större ansvar för nya hot mot medarbetare och ett ökat fokus på ett strukturerat arbetsmiljöarbete.
Staten inrättar en riskdelningsmekanism för att förmedla resurser till arrangemang som bedöms ha ett större behov av säkerhet.
Rapporten "Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg – DIK-medlemmar om sin oro för framtiden"