Det är valår och vår ordförande Anna Troberg uppmanar de politiska partierna att inte lämna walk-over och låta SD kapa kulturen.
När världen som vi känner den slås sönder – av krig, naturkatastrofer eller terror – har vi människor sedan tidernas begynnelse reagerat på samma sätt. Först tar vi hand om våra skadade, sedan söker vi skydd, mat och vatten. Därefter börjar vi skapa och konsumera kultur. Vi berättar historier för varandra om vad som hänt, både för att föra vidare viktig information, men också för att bearbeta våra egna och andras känslor kring det som skett, så att vi sedan kan gå vidare tillsammans.
Långt innan man kunde förklara kulturens läkande och stärkande kraft vetenskapligt, så var den ändå påtagligt närvarande. De förfäder som satt vid lägerelden och berättade om hur den vredgade jorden skakat sönder deras liv i en jordbävning skiljer sig inte från de som i dag gör utställningar om förintelsen, jobbar på dokumentärer om #metoo eller delar bilder och berättelser i sociala medier från terrordåd som för oss ter sig minst lika outgrundliga som en jordbävning måste ha tett sig för våra förfäder.
I dag har vi en solid vetenskaplig grund att stå på i frågan, ändå väljer många att bara se kultur som ytligt pynt eller banal underhållning. Det är sorgligt. Dels för att även pynt och underhållning också har en allmänt positiv effekt på oss människor och dels för att de yrkesgrupper som på olika sätt håller igång det kulturella kretsloppet ofta tas för givna. Det skadar både dem och samhället.
Inför valåret har vi på DIK tittat på vad de politiska partierna har för visioner för kulturen. Det är en deprimerande historia som kan sammanfattas med att nästan inget parti har speciellt stora visioner för kulturen. Undantaget är SD. Dessvärre är deras stora vision att göra kulturen till sin bitch. Det är i sig inte ett stort problem, men det riskerar att bli ett gigantiskt problem när de andra partierna i princip lämnar walk-over i frågan och därmed lämnar kulturen utan politiska förkämpar.
Därför blev jag mycket glad när Socialdemokraterna nyligen bestämde sig för att arbeta fram kulturpolitiska visioner i form av ett nytt kulturpolitiskt program och bjöd in DIK och en rad andra aktörer på den kulturella arenan till samtal i riksdagen. Det gav DIK tillfälle att lyfta våra visioner för kulturen.
Kulturen är ett ekosystem som består av tre delar – skapande, bevarande och konsumtion/brukande – som alla måste samverka. Kulturskaparna var väl representerade under samtalet i riksdagen, medan de yrkesgrupper som injicerar den ack så viktiga bevarandefunktionen – arkivarier, museianställda, arkeologer, konservatorer och bibliotekarier – bara lyftes fram sammanhållet av DIK, och i delar av Sveriges museer och Svensk biblioteksförening.
I Sverige besöker fler människor årligen museum än i de allra flesta andra länder. Den information, det sammanhang och de upplevelser som museerna erbjuder är hett eftertraktade. Alla de yrkesgrupper som gör det möjligt är de facto delaktiga i att skapa en veritabel succé, ändå tvingas de acceptera en ekonomisk verklighet som på intet sätt reflekterar detta. Brist på stabilt ekonomiskt stöd och långsiktiga visioner från politiskt håll översätts ute på golvet till dålig arbetsmiljö, få fasta anställningar och allt fler som år ut och år in tvingas gå från projektanställning till projektanställning. Det är ohållbart.
De politiska partierna måste sluta hålla kulturen på svältkost och våga kosta på sig lite stora visioner. Det måste finnas bra förutsättningar för människor att söka den information, bearbetning och förströelse som kulturen erbjuder. Det är grunden för ett samhälle som både står pall och som också utvecklas framåt.
Men, misströsta inte. Det är inte bara valår för Sverige. Det är också kongressår för DIK. Det är din möjlighet att påverka DIK:s arbete i dessa och många andra viktiga frågor. Ta chansen! All praktisk information finns på den här sidan och kommer att uppdateras löpande under året. Du kommer också att löpande få kongressmejl. Om du inte får dem, mejla kansliet och kontrollera så att vi har rätt e-post till dig.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK