Hur synliggör vi skolbibliotekariers kompetens och hur vidgar vi läsbegreppet? DIK:s expertgrupp för skolbibliotek lyfte 3 viktiga punkter i sitt möte med Läsdelegationen.
I slutet på september träffade DIK:s expertgrupp för skolbibliotek Läsdelegationen, som är en del i regeringens insatser för att främja läsande bland barn och unga. De synpunkter DIK förde fram har nu även sammanställts i en skrivelse som skickats till delegationen.
I mötet med delegationen förmedlades vad DIK ser som mest centralt när det gäller läsning och skolbibliotekens roll i arbetet med att ge alla barn och ungdomar en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser.
DIK valde att fokusera på tre saker:
Ett vidgat läsbegrepp, läsning idag är så mycket mer än att bara ta till sig och förstå skriven information i text och böcker. Det är lika viktigt att kunna avkoda och förstå bild, film, ljud mm. Det behövs för att kunna delta fullt ut i arbets- och samhällsliv.
Skolbibliotekariekompetensen måste synliggöras. Räkna in skolbibliotekarier i Skolverkets statistik över pedagogisk personal och skriv in skolbibliotekarierkompetensen i skollagen. Ett välfungerande skolbibliotek har en viktig pedagogisk roll som bidrar till elevers lärande.
Ökad samverkan med målgruppsfokus kring läsning i skolan. Lärare, skolledare och skolbibliotekarier behöver arbeta tillsammans för att alla elever ska kunna få en likvärdig utbildning. En välfungerande samverkan gör att medier och innehåll kan matchas mot olika elevers behov och förutsättningar. Skolbiblioteket måste därför vara en tydlig del i skolans pedagogiska vision.
Delegationen har i uppdrag att samla ”insatser för läsning i och utanför skolan”, vilket är bra då läsning kan ses i ett större sammanhang. Men, fortfarande är det så att det bara är skolan som möter alla barn och ungdomar. Därför spelar skolan och skolbiblioteken en särskilt viktig roll.