DIK om förslaget till nytt regelverk för a-kassan

inkomstforsakring-ef
Foto: Alexander Donka

DIK vÀlkomnar att regelverket moderniseras sÄ att fler kan omfattas av försÀkringen och att förutsÀgbarheten förbÀttras. Men de föreslagna ersÀttningsnivÄerna Àr för lÄga.

Just nu Àr det mycket som hÀnder i arbetsmarknadspolitiken. PÄ EU-nivÄ diskuteras direktiv om minimilöner, nyligen presenterades den kritiserade LAS-utredningen med förslag om förÀndringar i anstÀllningsskyddet och i förra veckan presenterades a-kasseutredningens förslag om en ny arbetslöshetsförsÀkring.

DIK stÀller sig positiva till flera delar i utredningen. Det Àr vÀlkommet att regelverket moderniseras sÄ att fler kan omfattas av försÀkringen och att förutsÀgbarheten förbÀttras. Men de föreslagna ersÀttningsnivÄerna Àr för lÄga.

ErsÀttningsnivÄerna Àr för lÄga

Det största problemet Àr ersÀttningsnivÄerna. 80 procent av 25 000 Àr en orimligt lÄg nivÄ som skulle fÄ omfattande konsekvenser för mÀnniskor som drabbas av arbetslöshet, Àven under en kortare period. De inkomstförsÀkringar mÄnga fackförbund har, inklusive DIK, blir Àn viktigare för att fÄ en ersÀttning som gÄr att leva pÄ. För redan idag ligger Sverige lÄngt under snittet i sÄvÀl EU som OECD och med detta förslag skulle försÀkringen försÀmras ytterligare.

Sett i ljuset av LAS-utredningen, dÀr bland annat a-kassan ska stÄ som motpol till förslaget om försÀmrad anstÀllningstrygghet, blir den lÄga maxnivÄn ett slag i ansiktet för den som trots stark förankring pÄ arbetsmarknaden och ett lÄngt medlemskap i a-kassan drabbas av arbetslöshet. IstÀllet för att sÀnka nivÄerna ytterligare behöver taket höjas och rÀknas upp i takt med inkomsterna. Coronakrisen visar att dagens ersÀttningsnivÄer Àr alldeles för lÄga och den höjningen som gjorts mÄste permanentas.

Positivt för egenföretagare och de med svagare koppling till arbetsmarknaden

Med det nya förslaget ska arbetslöshetsförsÀkringen nÄ fler mÀnniskor och vara grundad pÄ inkomster istÀllet för, som idag, arbetad tid. Det skulle bland annat innebÀra att den sökande inte behöver samla in arbetsgivarintyg dÄ a-kassan istÀllet fÄr informationen direkt frÄn skatteverket.

Grundtanken Àr att fler ska fÄ tillgÄng till arbetslöshetsförsÀkringen, men utredningen hade Àven att förhÄlla sig till att utfallet av det nya reglerna ska vara budgetneutralt.

Den nya a-kassan ska baseras pÄ:

  1. Tidigare inkomst (högsta ersÀttningen föreslÄs att bli 80 procent av 25 000)

  2. Tiden nÄgon varit medlem i a-kassa (mindre Àn 6 mÄnader ger 50 procent, mindre Àn ett Är 65 procent, dÀrefter 80 procent)

  3. LÀngden pÄ perioden med ersÀttning (efter 100 dagar blir ersÀttningen 70 procent, efter 200 dagar 65 procent)

Att a-kassan baseras pĂ„ tidigare inkomst istĂ€llet för arbetad tid skulle fĂ„ flera positiva konsekvenser. Inte minst för egenföretagare och sĂ„ kallade kombinatörer, som har bĂ„de anstĂ€llning och eget bolag, dĂ„ inkomster frĂ„n f-skatt ofta Ă€r svĂ„ra att omvandla till tid och det tidigare regelverket varit krĂ„ngligt. Även den allt större gruppen med atypiska anstĂ€llningar skulle fĂ„ lĂ€ttare att kvalificera sig och systemet fĂ„r en större grad av förutsĂ€gbarhet.

Förslaget innebÀr ocksÄ en förlÀngd ramtid för egenföretagare vilket innebÀr att inkomsten kan berÀknas utifrÄn ett lÀngre spann vilket Àr positivt eftersom företagare som söker a-kassa ofta har haft vÀldigt lÄga inkomster tiden innan de söker ersÀttning frÄn a-kassan.

Att ersÀttningen pÄverkas av lÀngden en person varit medlem Àr ocksÄ rimligt och en förutsÀttning för att mÀnniskor ska vara medlemmar under sitt yrkesverksamma liv och inte bara nÀr krisen anas bakom hörnet. Utan den parametern riskerar hela modellen att falla samman. De nya reglerna gör att Àven personer som varit medlemmar under kortare period fÄr en ersÀttning, om Àn lÀgre Àn den som varit medlem en lÀngre tid, vilket kommer att ge mÀnniskor med en svagare position pÄ arbetsmarknaden ett bÀttre skydd.

LÀngden pÄ perioden med ersÀttning innehÄller fortfarande inte ett Äterinförande av den tidigare regeln som sade att en person hade rÀtt att fritt söka arbete under de första 100 dagarna. Med nuvarande regelverk tvingas den arbetssökande omedelbart söka jobb Àven utanför sitt kompetensomrÄde och pÄ annan ort. Det rimmar dÄligt med idén om att utbildning ska löna sig och gör att den investering individen och samhÀllet gjort i den enskildes utbildning riskerar att inte tas till vara.

Studerandevillkor Äterinförs inte

Med de nya förslagen blir det fortsatt svÄrt för studenter att kvalificera sig för a-kassa. Det föreslÄs att det precis som idag ska gÄ att tillgodorÀkna sig inkomster under en förlÀngd, överhoppningsbar ramtid. Det underlÀttar för studenter som arbetat innan pÄbörjade studier att bibehÄlla sin ersÀttningsnivÄ. För majoriteten av studenterna kommer tröskeln fortsatt vara hög dÄ inkomsterna frÄn jobb under terminer och sommaruppehÄll ofta Àr lÄga. Studier bör rÀknas som heltidssysselsÀttning och studenters förankring pÄ arbetsmarknaden bör vara framÄtsyftande. Ett Äterinförande av ett studerandevillkor hade gett nyexaminerade akademiker trygghet i omstÀllning frÄn studier till arbete.

DIK lÀmnar remissyttrande i höst.