DIK välkomnar att regelverket moderniseras så att fler kan omfattas av försäkringen och att förutsägbarheten förbättras. Men de föreslagna ersättningsnivåerna är för låga.
Just nu är det mycket som händer i arbetsmarknadspolitiken. På EU-nivå diskuteras direktiv om minimilöner, nyligen presenterades den kritiserade LAS-utredningen med förslag om förändringar i anställningsskyddet och i förra veckan presenterades a-kasseutredningens förslag om en ny arbetslöshetsförsäkring.
DIK ställer sig positiva till flera delar i utredningen. Det är välkommet att regelverket moderniseras så att fler kan omfattas av försäkringen och att förutsägbarheten förbättras. Men de föreslagna ersättningsnivåerna är för låga.
Ersättningsnivåerna är för låga
Det största problemet är ersättningsnivåerna. 80 procent av 25 000 är en orimligt låg nivå som skulle få omfattande konsekvenser för människor som drabbas av arbetslöshet, även under en kortare period. De inkomstförsäkringar många fackförbund har, inklusive DIK, blir än viktigare för att få en ersättning som går att leva på. För redan idag ligger Sverige långt under snittet i såväl EU som OECD och med detta förslag skulle försäkringen försämras ytterligare.
Sett i ljuset av LAS-utredningen, där bland annat a-kassan ska stå som motpol till förslaget om försämrad anställningstrygghet, blir den låga maxnivån ett slag i ansiktet för den som trots stark förankring på arbetsmarknaden och ett långt medlemskap i a-kassan drabbas av arbetslöshet. Istället för att sänka nivåerna ytterligare behöver taket höjas och räknas upp i takt med inkomsterna. Coronakrisen visar att dagens ersättningsnivåer är alldeles för låga och den höjningen som gjorts måste permanentas.
Positivt för egenföretagare och de med svagare koppling till arbetsmarknaden
Med det nya förslaget ska arbetslöshetsförsäkringen nå fler människor och vara grundad på inkomster istället för, som idag, arbetad tid. Det skulle bland annat innebära att den sökande inte behöver samla in arbetsgivarintyg då a-kassan istället får informationen direkt från skatteverket.
Grundtanken är att fler ska få tillgång till arbetslöshetsförsäkringen, men utredningen hade även att förhålla sig till att utfallet av det nya reglerna ska vara budgetneutralt.
Den nya a-kassan ska baseras på:
Tidigare inkomst (högsta ersättningen föreslås att bli 80 procent av 25 000)
Tiden någon varit medlem i a-kassa (mindre än 6 månader ger 50 procent, mindre än ett år 65 procent, därefter 80 procent)
Längden på perioden med ersättning (efter 100 dagar blir ersättningen 70 procent, efter 200 dagar 65 procent)
Att a-kassan baseras på tidigare inkomst istället för arbetad tid skulle få flera positiva konsekvenser. Inte minst för egenföretagare och så kallade kombinatörer, som har både anställning och eget bolag, då inkomster från f-skatt ofta är svåra att omvandla till tid och det tidigare regelverket varit krångligt. Även den allt större gruppen med atypiska anställningar skulle få lättare att kvalificera sig och systemet får en större grad av förutsägbarhet.
Förslaget innebär också en förlängd ramtid för egenföretagare vilket innebär att inkomsten kan beräknas utifrån ett längre spann vilket är positivt eftersom företagare som söker a-kassa ofta har haft väldigt låga inkomster tiden innan de söker ersättning från a-kassan.
Att ersättningen påverkas av längden en person varit medlem är också rimligt och en förutsättning för att människor ska vara medlemmar under sitt yrkesverksamma liv och inte bara när krisen anas bakom hörnet. Utan den parametern riskerar hela modellen att falla samman. De nya reglerna gör att även personer som varit medlemmar under kortare period får en ersättning, om än lägre än den som varit medlem en längre tid, vilket kommer att ge människor med en svagare position på arbetsmarknaden ett bättre skydd.
Längden på perioden med ersättning innehåller fortfarande inte ett återinförande av den tidigare regeln som sade att en person hade rätt att fritt söka arbete under de första 100 dagarna. Med nuvarande regelverk tvingas den arbetssökande omedelbart söka jobb även utanför sitt kompetensområde och på annan ort. Det rimmar dåligt med idén om att utbildning ska löna sig och gör att den investering individen och samhället gjort i den enskildes utbildning riskerar att inte tas till vara.
Studerandevillkor återinförs inte
Med de nya förslagen blir det fortsatt svårt för studenter att kvalificera sig för a-kassa. Det föreslås att det precis som idag ska gå att tillgodoräkna sig inkomster under en förlängd, överhoppningsbar ramtid. Det underlättar för studenter som arbetat innan påbörjade studier att bibehålla sin ersättningsnivå. För majoriteten av studenterna kommer tröskeln fortsatt vara hög då inkomsterna från jobb under terminer och sommaruppehåll ofta är låga. Studier bör räknas som heltidssysselsättning och studenters förankring på arbetsmarknaden bör vara framåtsyftande. Ett återinförande av ett studerandevillkor hade gett nyexaminerade akademiker trygghet i omställning från studier till arbete.
DIK lämnar remissyttrande i höst.