Gå till innehåll

Mikael Nanfeldt: "Tillsammans blir vi starka och kan åstadkomma verklig förändring"

mikael nanfeldt 1280x720

Vikten av en aktiv fackföreningsrörelse är inte mindre idag än för 120 år sedan, vilket är tydligt nu när vi befinner oss i en av de värsta kriser som Sverige har upplevt i modern tid. Det skriver DIK:s utredare Mikael Nanfeldt.

Den svenska fackföreningsrörelsen har under drygt 120 år varit en aktiv och ofta stridbar part i diskussionen om villkoren på den svenska arbetsmarknaden, men också en central aktör i utvecklingen av det moderna Sverige. Den svenska fackföreningsrörelsen betydelse för det Sverige vi har idag är svår att överskatta. Mycket av det vi tar för givet är ett resultat av en facklig kamp som – genom debatt, opinionsbildning och, när så har behövts, stridsåtgärder – har åstadkommit politisk påverkan som lett till viktiga samhällsreformer. Det handlar om rätten till: tydligt reglerad arbetstid, arbetsmiljöskydd, allmän och lika rösträtt, semester, pension och allmänna sjukförsäkringar.

Vikten av en aktiv fackföreningsrörelse är inte mindre idag än för 120 år sedan, vilket är tydligt nu när vi befinner oss i en av de värsta kriser som Sverige har upplevt i modern tid. På osannolikt kort tid gick Sverige från att vara ett land med ett näringsliv i högkonjunktur, låg arbetslöshet och goda statliga finanser, till att nu en dryg månad senare, se stora delar av arbetsmarknaden satt på sparlåga, en arbetslöshet som ökar i snabb takt och en stat som är tvungen att ”vräka ut” miljarder för att rädda människor, näringsliv och jobb så långt det bara är möjligt.

I en krissituation är det lätt att spelregler åsidosätts; behovet av snabba åtgärder blir så viktiga att det som är överenskommet kan hamna i skymundan. En sak vi har gemensamt med den fackliga kampen för 120 år sedan är allas vårt behov av trygghet och tydliga regler för vad som gäller. Vi behöver veta, så långt det är möjligt, hur den närmsta framtiden kommer att gestalta sig. I en kris som den vi nu upplever aktualiseras i rask takt fråga på fråga där fackets aktiva närvaro är viktig, till och med avgörande: lagen om anställningsskydd och anställningstrygghet, höjd och utvidgad rätt till a-kassa och stöd för korttidspermitteringar, stöd till egenföretagare och arbetsmiljö, för att nämna några saker.

Många av DIK:s medlemmar arbetar under relativt otrygga villkor. DIK:s ordförande Anna Troberg berörde nyligen det i en ledartext, och pekar bland annat på de många tim- och projektanställningarna inom kultursektorn och den otrygga situation som råder inom kommunikationsbranschen, där den fackliga anslutningsgraden är låg och kollektivavtalen lyser med sin frånvaro. Att åstadkomma tryggare anställningsvillkor, såväl i kris som i normaltillstånd, är ett av fackförbundet DIK:s prioriterade uppgifter. Det är i stunder som nu som behovet av verkliga långsiktiga förändringar blir som mest tydliga.

Coronakrisen har på ett närmast övertydligt sätt aktualiserat en annan av fackets viktigaste uppgifter, och det handlar om vår arbetsmiljö. I en text som DIK publicerade i anslutning till arbetsmiljödagen belyser Viktoria Hellström några av de arbetsmiljöproblem som uppstår i coronapandemins spår. Och även om det mesta har förändrats till det bättre sedan den fackliga gryningens dagar, är det tydligt att varje tid och varje situation, oavsett om det handlar om teknikutveckling eller pandemier, genererar ständigt nya arbetsmiljöproblem som kräver facklig närvaro. Den fackliga rätten att utse skyddsombud som ska företräda arbetstagaren på en arbetsplats är viktig och absolut väsentlig för att åstadkomma den nödvändiga maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Trots den betydelse som fackföreningar har spelat för att utveckla både Sverige och arbetsmarknaden är inte dess roll självklar hos alla politiska partier. Sverigedemokraterna i skånska Hörby har aktivt motarbetat facken och anklagat dem för att agera politiskt när man haft berättigade synpunkter på arbetsmiljön för de offentliganställda. Dessutom önskar man på nationell nivå avskaffa fackens rätt att utse egna skyddsombud för att säkra en trygg arbetsmiljö. Genom sådana åtgärder förändrar man maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden och försvagar arbetstagarens rättigheter till förmån för arbetsgivaren.

Trots att 120 år har gått sedan August Palm agiterade på gator och torg är frågorna i stort sett desamma idag som då: behovet av trygga arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö är fortfarande långt ifrån lösta för alla. Genom att vara medlem i facket bidrar du till ändring. Det är bara tillsammans som vi blir starka och kan åstadkomma verklig förändring.

Mikael Nanfeldt , utredare