Frågor och svar om dygns- och veckovila

En ny dom från EU-domstolen har förtydligat hur arbetstidsregler om dygns- och veckovila ska tolkas. Domen innebär att man måste få både dygnsvila och veckovila separat.

Vad är dygnsvila?
Dygnsvila är den lediga tid alla har rätt till mellan arbetspassen. Enligt arbetstidslagen ska den sammanhängande ledigheten vara minst 11 timmar på en 24-timmarsperiod.

Vad är veckovila?
Veckovila är den lediga tid alla har rätt till under varje sjudagarsperiod. Enligt arbetstidslagen ska den sammanhängande ledigheten vara minst 36 timmar på en sjudagarsperiod.

Hur kommer DIK:s medlemmar märka förändringen?
Många verksamheter har varit tvungna att se över sina scheman utifrån den nya EU-domen. Det kan påverka DIK-medlemmars scheman på t.ex. helger, för att tillgodose både dygnsvila och veckovila.

Vad innebär domen?
Domen förtydligar att dygnsvila och veckovila är separata rättigheter som inte kan förläggas samtidigt. Det betyder att du inte kan inleda din veckovila om 36 timmar om du inte har fått din senaste dygnsvila om 11 timmar inom beräkningsperioden.

Vad är en beräkningsperiod?
När det gäller veckovila är det en schemaperiod om 7 kalenderdagar som kan börja vilken dag i veckan som helst. För dygnsvila är det en period på 24 timmar som kan börja när som helst på dygnet. Beräkningsperioden bestäms lokalt, slutligt av arbetsgivaren, men efter samverkan med fackliga organisationer. Observera att arbetstagare på samma arbetsplats kan ha individuella beräkningsperioder!

Vilka berörs av förändringen?
Alla som inte jobbar måndag-fredag utan ibland eller kontinuerligt tjänstgör på helger och/eller kvällar. Till exempel bibliotekarier som går på schema, museianställda, arkeologer och teckenspråkstolkar.

Vad betyder det här för den lokala schemaläggningen?
Arbetsgivaren måste lägga schemat så att båda rättigheterna tillgodoses. Det kan vara en utmaning i verksamheter som har öppet sju dagar i veckan, men det är arbetsgivarens ansvar att se till att schemat följer lag och kollektivavtal. Facket lokalt bevakar att dessa viktiga skyddsregler följs och att beräkningsperioderna tydligt framgår av schemat.

Betyder det här att man alltid måste vila 47 timmar i sträck?
Inte per automatik. I de flesta fall blir det så, men det beror på när brytpunkterna ligger och hur beräkningsperioderna ser ut.

Så hur kan vi veta att vårt schema följer reglerna?
DIK:s kansli kan granska schemat. Skicka in schemat till oss på lokalfacklig@dik.se tillsammans med de specifika frågor ni har. Vi behöver också uppgifter om vilka beräkningsperioder som gäller.

Vi kan inte bemanna våra öppettider hela helgen om de här reglerna ska följas, hur gör vi då?
Reglerna är tvingande och om arbetsgivaren har svårt att bemanna, så kan man 1) anställa fler personer eller 2) se över öppettiderna.

På kommunal/regional sektor har SKR gått ut med att man kan fortsätta med schemaläggningen som förut, vad betyder det?
Centrala parter vill utreda vad domen innebär för viloreglerna i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser. Till dess menar SKR att man kan fortsätta med schemaläggningen som hittills. De verksamheter som redan har schemalagt med utgångspunkt i 47 timmar bör dock inte ändra detta, då man i och med det har tagit rimlig höjd för konsekvenserna av EU-domen.

I kommunal/regional sektor kommer förändringar från den 1 oktober. Vad innebär det?
Den 1 oktober kommer också ändringar i kommuner och regioners arbetstidsregler. Dessa berör främst reglerna om dygnsvila. I korthet innebär den förändringen att de anställdas rätt till 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod förstärks och att möjligheterna att göra undantag begränsas.