Hur kan AI användas för att förbättra samhället och arbetslivet? Hur säkerställer vi en jämlik och rättvis utveckling som inkluderar humaniora och samhällsvetenskap? Läs DIK:s ståndpunkter för en AI-hantering som kommer medlemmarna till godo.
Artificiell intelligens (AI) kan utföra och effektivisera allt fler uppgifter som tidigare krävt mänsklig intelligens. Det gör att yrken och yrkesroller förändras. DIK ser positivt på utvecklingen då den kan underlätta medlemmarnas vardag och arbetsbelastning, exempelvis genom att avlasta i repetitiva och administrativa uppgifter. En grundförutsättning för att omställningarna ska fungera bra för såväl individen och arbetsgivaren som samhället i stort är att det finns tid, resurser och bra strukturer för kompetensutveckling.
Målet med teknisk utveckling är i grund och botten att förbättra samhället och arbetslivet. För att så ska ske behövs en levande samhällelig diskussion om hur vi vill att AI ska komma till nytta på ett ändamålsenligt sätt och vilka uppgifter vi vill att AI ska lösa och inte. DIK följer AI-utvecklingen och anpassar kontinuerligt våra insatser för att kunna ge bra stöd till medlemmarna och driva rätt frågor gentemot arbetsgivare och beslutsfattare. DIK sprider också kunskap, lärarande och goda exempel.
Det är också viktigt att AI-utvecklingen genomförs på ett ansvarsfullt och rättvist sätt och att arbetstagare får del av effektiviseringar och produktivitetsökningar från AI. DIK anser att produktivitetsvinster från AI ska kunna användas till att finansiera en generell arbetstidsförkortning. Det är dags att dra nytta av den tekniska utvecklingen och ge människor mer tid till livet utanför arbetet och en bättre balans mellan arbete och privatliv.
Läs också: "Så kommer AI påverka kultur- och kommunikationsbranschen"
DIK kräver:
En ansvarsfull, transparent och rättssäker hantering. Det behövs tydliga regleringar från statligt håll kring utvecklandet och användandet av AI och vad som gäller för exempelvis upphovsrätt – både på EU-nivå och nationellt. Fackliga organisationer ska inkluderas i framtagandet av dessa regleringar. När AI används i offentligt beslutsfattande ska alla beslut och motiven bakom dessa gå att förstå och följa, och det ska vara tydligt vem som är ansvarig för besluten.
Motverka diskriminering och ojämlikhet. AI-utvecklare, arbetsgivare och andra aktörer måste aktivt motverka diskriminering både i utvecklingen och användandet av AI. Annars är risken stor att AI reproducerar och förstärker befintliga fördomar och ojämlikheter. Det behövs också insatser från det offentliga för att säkerställa att AI inte fördjupar de digitala klyftor som redan finns.
Fackligt inflytande på arbetsplatserna. Medarbetare och fackliga representanter har rätt till insyn, inflytande och samverkan i förändringar kopplade till AI precis som i andra stora förändringar och beslut. Arbetsgivare och fack bör gemensamt ta fram policyer för hur AI ska användas på arbetsplatsen på ett ändamålsenligt sätt.
Arbetsgivare ska avsätta tillräcklig tid och budget för kompetensutveckling så att medarbetarna kan ställa om till nya arbetsuppgifter och arbetssätt. Det kräver att kompetensbehov hos både medarbetare och verksamhet kartläggs och att långsiktiga planer för kompetensutveckling tas fram. Detta ska göras i samverkan med fackliga representanter.
Regeringen måste säkerställa att det finns bra system för omställning. De myndigheter och aktörer som arbetar med att administrera och hantera omställningsstudiestödet måste få tillräckliga resurser för att möta det stora behovet av omställning.
Ett relevant och flexibelt utbildningsutbud. Kunskap om AI behöver integreras i grundutbildningarna på högskolor och universitet. Utbildningsanordnare och lärosäten måste också få tillräckliga resurser för att säkerställa att det finns ett brett, relevant och flexibelt utbud av kompetensutveckling som går att kombinera med arbete. Det behövs fler korta kurser, på låg fart och kvällstid, på fler platser och på distans.
Ordentliga satsningar på humaniora och samhällsvetenskap. De kompetenser som dessa ämnen ger och som många av DIK:s medlemmar har kring medie- och informationskunnighet, informationshantering, källkritik, desinformation, att tolka samhälle och språk eller att hantera etiska och filosofiska frågeställningar, är i många fall svåra att automatisera och kommer att bli allt viktigare på arbetsmarknaden. Dessa perspektiv måste inkluderas i utvecklingen och användandet av AI. Humaniora och samhällsvetenskap behöver uppvärderas hela vägen från grundskolan upp till forskarnivå, liksom i fortbildningen.
Lyssna på DIK:s poddserie om AI och arbetslivet.