"Sedan 40-timmarsveckan infördes har produktiviteten mer än fördubblats", skriver DIK:s förbundsordförande Anna Troberg. Men ökningen har inte kommit arbetstagarna till godo. I stället förväntas vi arbeta allt högre upp i åldrarna. Att det är en ohållbar ekvation är vi inte ensamma om att tycka. Nu är det dags för politikerna att lyssna!
Känner du att hela helgen hunnit gå innan du börjar känna dig utvilad igen? Du är inte ensam. Det är svårt att balansera heltidsarbete med familj, fritid och återhämtning. När alla de sysslor som hör vardagen till inte hinns med efter jobbet under veckan, så samlas de på hög till helgen och din viktiga återhämtningstid äts upp av tvätt, disk och veckohandling. Det är inte bara frustrerande. Det är ohälsosamt.
Det är femtio år sedan 40-timmarsveckan lagstadgades i Sverige. Det har hänt mycket sedan dess och det är denna nya verklighet som ligger bakom de senaste årens stora intresse för en generell arbetstidsförkortning.
Den ökade produktiviteten har inte lättat arbetsbördan
Sedan 40-timmarsveckan infördes har produktiviteten mer än fördubblats, men denna ökning har inte kommit de som med sitt arbete lagt grunden för denna produktivitetsökning till godo. Samtidigt som tillgänglighetsanspråken skjutit i höjden, så förväntas vi också arbeta allt högre upp i ålder. Det är en ohållbar ekvation.
För DIK är frågan om en generell arbetstidsförkortning inte ny. Den har lyfts på DIK:s kongresser, resulterat i en expertgruppsutredning och ett konkret ställningstagande för en vision om en kortare arbetsvecka på kongressen 2021. Sedan dess har förbundet arbetat aktivt med frågan på många olika sätt. Vi opinionsbildar och har dialog med forskare och politiker. Vi går dessutom före och lever som vi lär. Sedan årsskiftet har DIK:s kansli 35-timmarsvecka och vet ni vad? Det går alldeles utmärkt.
Vad tycker det svenska folket om arbetstidsförkortning?
Att DIK:s medlemmar vill se en generell arbetstidsförkortning är tydligt. Men, vad tycker egentligen det svenska folket om det hela? För att få svar på det har DIK tillsammans med Verian (tidigare Kantar/Sifo) frågat över 2000 svenskar om hur det ställer sig till en arbetstidsförkortning. Svaret är tydligt.
64 procent är för en 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. Kvinnor och unga är mest positiva med 76, respektive 68 procent. Mer än hälften tror att vi kommer att jobba mindre än 40 timmar i framtiden och var tredje person tror att det kommer att ske redan inom fem eller tio år. Bland unga tror sex av tio att vi kommer att arbeta mindre i framtiden.
Vi som vill se en generell arbetstidsförkortning har dessutom vetenskapen på vår sida. De vetenskapliga försök med kortad arbetstid som gjorts runt om i världen talar sitt tydliga språk. Livspusslet fungerar bättre, sjukskrivningarna minskar, trivseln ökar och produktiviteten består.
Arbetstidsförkortning är inte en lösning på alla problem, men det är en viktig pusselbit
Om vi ska orka jobba ända fram till pensionen måste vi reformera hur vi arbetar under hela yrkeslivet. En generell arbetstidsförkortning är inte en lösning på arbetslivets alla problem, men det är en viktig pusselbit för att lösa många av dem. Det är uppenbart att de som arbetar redan tänker i de här banorna.
Svenskarna både vill ha och behöver en generell arbetstidsförkortning. Det är dags för både politiker och arbetsgivare att sluta sticka huvudet i sanden och börja lyssna på dem.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK