Vägen mellan studier och arbetsliv kan kännas lång och lite krånglig när man befinner sig mitt uppe i studentlivet. DIK har träffat medievetarstudenterna Fiona, Nea, Malin och Wilma som har startat en egen studentförening för att komplettera utbildningen. De berättar om hur de tänker kring framtiden och hur de använt DIK som stöd.
Det började med att Nea Bylund tyckte att Medievetarprogrammet på Södertörns högskola innehöll för lite praktiska moment. Hon började leka med tanken att starta en studentförening som kunde anordna aktiviteter och ge mer praktisk erfarenhet. Hennes kursare Fiona Nicklin, Malin Bengtsson och Wilma Daréus tyckte idén var spännande och så startade föreningen Södertörns kreatörer. Den första aktiviteten de gjorde var att arrangera en studentföreläsning med fackförbundet DIK.
– Vi hörde att DIK brukar komma och föreläsa på olika högskolor så vi blev jättetaggade. Vårt allra första event blev en gästföreläsning. Innan det visste vi ganska lite om DIK, men när vi hade träffat Lovisa och Elisabeth från DIK och fick höra allt som ingick kändes det självklart att gå med.
“Det är ett sätt att få inspiration och nätverka” - Fiona Nicklin
Att starta en kreativ studentförening har varit ett värdefullt komplement till utbildningen, tycker alla.
– Vi är alla mycket hands on och vi vill ju att den här utbildningen ska ge oss så mycket som möjligt och då får man ju ta tag i det själv, säger Nea.
– Det är ett sätt att få inspiration och nätverka med personer som jobbar inom kommunikations- och PR-branschen, eftersom det är så viktigt inom den här branschen, lägger Fiona till.
Fiona berättar att hon valde medievetarprogrammet för att hon tyckte den var mer mångsidig än journalistprogrammet som hon också var intresserad av.
– Det var just den här blandningen av både akademiskt och praktiska saker. Södertörn har överlag väldigt nytänkande program med många roliga inriktningar, säger hon.
Alla fyra har tagit sabbatsår mellan gymnasiet och fortsatta studier och det är de glada över, eftersom de nu tycker att de kan ta till sig studierna bättre och förstår hur det funkar i arbetslivet.
Varför valde ni just medievetarprogrammet?
– Jag hann bli lite trött på att jobba och sugen på att börja studera. Alla jobb jag lockades av krävde en sån här typ av utbildning så därför valde jag den som var både teoretisk och praktisk, säger Malin.
– För mig var det lite uteslutningsmetoden, berättar Nea. Det här var det enda jag kunde tänka mig att jobba med i framtiden.
Wilma berättar att hon först påbörjade en annan utbildning.
– Jag kände det som att jag stod vid ett vägskäl så först pluggade jag beteendevetenskap ett år och var inne på att ta kandidat i det. Men jag trivdes inte jättebra i Uppsala och kände att jag ville testa någon medie- och kommunikationsvetenskaplig utbildning, så då sökte jag mig tillbaka till Stockholm och hittade den här utbildningen. Men beteendevetenskap intresserar mig fortfarande och det jag lärde mig där kan jag även ha nytta av inom det här yrket.
“Oavsett vilken arbetsplats jag hamnar på vill jag vara en idéspruta” - Wilma Daréus
Vad skulle ni vilja jobba med i framtiden?
– Jag tycker både skrivande och grafiskt är kul. Men jag tror att jag vill jobba inom PR i alla fall. Reklam har jag varit lite inne på, men det känns för stressigt och jag vet inte om jag hade passat i det klimatet, säger Fiona.
– Det här året så har vi introducerats för massa olika yrken och de flesta låter ju väldigt spännande. Men jag är också inne på PR och att vara in-house på ett mindre bolag, säger Malin.
– Jag vill gärna jobba på någon organisation som jag bryr mig om. Jag tror att jag skulle motiveras av att det jobbet jag gör är viktigt. Cancerfonden, Röda Korset eller liknande typ av organisation hade varit jättehäftigt att jobba på, säger Nea.
– Jag tycker det är kul att skriva, men jag tycker också om bild och färgsättning. Oavsett vilken roll jag får på en arbetsplats så vill jag kunna vara en idéspruta, säger Wilma.
Vad är det roligaste med era studier?
– Jag tycker det är kul när man känner att det är någonting som man kommer ha användning av i yrkeslivet och att det inte bara blir att läsa teori, säger Fiona.
– För mig har skolan varit ganska utmanande tidigare, så att plugga vidare har varit en bekräftelse på hur mycket jag kan klara av om jag tycker det är kul, säger Nea.
– Med den här utbildningen är det svårt att veta exakt vad du blir för att man kan inrikta sig på så många olika delar. Men det är ju det som är roligt. Du får ingen stämpel direkt utan får hitta din roll under resans gång.
Hur tänker ni om ert framtida arbetsliv? Vad är era farhågor eller förhoppningar?
– En farhåga är ju såklart hur man ska ställa om från att studera till att arbeta, för det är helt olika upplägg. Att man förväntas vara på en fysisk plats 8–17 måndag till fredag kommer ju att vara en stor omställning. Efter studenten hade jag lite halvknackiga arbetslivserfarenheter i form av okommunikativa chefer och oansvariga kollegor, vilket genererat en rädsla för att hamna i en sådan situation igen, säger Wilma.
– Tanken på att inte få ett jobb efter examen är också skrämmande för man vill ju inte vara den som står där och inte hittar något jobb, säger Nea.
"Man vill inte bara kastas in som nyexaminerad och förväntas kunna allting" - Malin Bengtsson
– Jag har ju inte så mycket praktiska kunskaper så man vill få möjlighet att lära sig mycket. Man vill hitta en arbetsplats där man får chansen att testa på jättemånga olika grejer och få jättemycket kunskap, säger Fiona.
– Man vill hamna på en bra arbetsplats där man inte bara kastas in som nyexamnierad och förväntas kunna allting. Man vill ha en grundlig introduktion så att man kommer in i rutiner och arbetssätt, säger Malin.
– Om man vet vad som förväntas och hur saker funkar så känns det ju lättare att våga ta ut svängarna lite mer. Och sen att det är en arbetsplats där man kan fråga vem som helst och att det inte finns någon hierarki. Man har ju haft chefer som man inte kan kommunicera med, som inte tar en på allvar. Där vill man ju inte hamna, säger Wilma.
" Intervjun är inte bara till för arbetsgivaren, den är till för mig också.” - Nea Bylund
Hur tänker ni att DIK kan hjälpa er i övergången från studier till arbetsliv?
– DIK kan ge råd om hur man ska marknadsföra sig själv på arbetsintervjuer, hur man kan prata om sina kvaliteter och vägleda kring marknaden. Vi kan ju inte branschen och då kan det vara bra att få hjälp med att veta hur man ska gå till väga, var ska man söka jobb eller var det är bra att jobba, säger Fiona.
– Det kan också vara svårt att läsa av när det känns dåligt på en intervju. Vad ska man gå med på? Hur mycket ska man ta när man är ny? Det är svårt att veta när man inte har någon annan erfarenhet och där kan DIK vägleda, säger Wilma.
– Intervjun är faktiskt inte bara till för arbetsgivaren, den är till för mig också, det har jag fattat nu, säger Nea.
Finns det andra tjänster ni tycker verkar nyttiga som DIK erbjuder?
– Löneförhandling känns extremt läskigt, speciellt inom den här branschen. Man måste våga ställa krav även om det finns en oro för att de inte ska vilja ha en om man ställer krav. Då känns bra att ha DIK att vända sig till, säger Fiona.
– Det känns tryggt då att ha någon som kan vägleda och hjälpa till att skriva ett bättre CV eller personligt brev, säger Malin.
Vilka råd skulle ni ge andra studenter som funderar på att gå med i DIK?
– Gå med, just för att de har så många olika hjälpmedel som till exempel lönecoachning och karriärcoachning, säger Nea.
– Jag upplever också att DIK känns väldigt närvarande. De kommer till campus, är lätta att mejla med och har en Instagram som uppdateras kontinuerligt. Det känns också väldigt skönt att DIK har så bra kunskap och ge svar på de frågor som specifikt rör den bransch jag kommer jobba i, säger Wilma.
Bli medlem för bara 100 kronor under hela studietiden.
Alla foton i artikeln är tagna av Alexander Donka.