Gå till innehåll

Så ställer sig DIK till reallöneökningar i ett läge med hög inflation

löneförhandling

Många experter varnar för att uppskruvade lönekrav som ska matcha inflationen kan leda till en spiral som förvärrar inflationen än mer. Här är DIKs inställning till hur fackförbunden ska hantera det.

I ett läge där inflationen är så hög som under 2022 kommer det vara svårt för de flesta arbetstagare att få reallöneökningar. Hur ska fackförbunden ställa sig till det i centrala avtalsförhandlingar och lokala lönerevisioner?

DIK:s inställning är att fackförbunden, i det läge som är, behöver bidra till en långsiktigt hållbar lönepolitik och ta ett samhällsansvar, men det är en självklarhet att även arbetsgivarna måste göra det. Tillfälliga svängningar i inflationen, om än kraftiga, kan inte styra löneökningstakten. Det innebär att man som anställd kan behöva ställa in sig på att varje år inte kommer att ge reallöneökningar.

DIK har i offentlig sektor, där cirka två tredjedelar av förbundets medlemmar är anställda, löneavtal som löper tillsvidare utan centralt angivet utrymme för löneökningar (s.k. sifferlösa avtal). Dessa avtal är en styrka i det aktuella läget. Grunderna i avtalen och i DIK:s lönepolitik ligger fast och ska upprätthållas: det är medarbetarens ansvar och prestation som ska ligga till grund för ökningar av lönen. Med andra ord – det ska spela roll vad man gör på jobbet och hur man gör det. Men om avtalen ska fungera i ett hårt pressat läge, får arbetsgivarna inte använda DIK:s medlemmars löner som regulator, vare sig för löneavtal som innehåller siffror eller för ökade kostnader.

De processlöneavtal som DIK är part i på alla sektorer lägger stor vikt vid lokala lösningar. Lönen ska sättas lokalt och det är till stor del ekonomin lokalt som ska styra löneökningarna. Ett företag som går bra ekonomiskt ska kunna ge ut större löneökningar än märket och en kommun eller myndighet med bra ekonomi ska kunna premiera goda prestationer än mer. Långsiktighet är oerhört viktigt även i den lokala lönepolitiken. 

– Många av DIK:s medlemsgrupper har löner som ligger lågt, trots lång utbildning och höga kvalifikationer. Dessa grupper får inte halka efter än mer som en följd av inflationen, konstaterar DIK:s förhandlingschef Magnus Berg och fortsätter:

– DIK-medlemmarnas bidrag till verksamheten kan till och med  innebära förbättringar och effektiviseringar, vilket bör vara lönedrivande.

Sammanfattning DIK:s inställning

  • Våra löneavtal är baserade på en lönepolitik som ligger fast oavsett inflations-eller kostnadsläge.

  • Våra sifferlösa avtal med lokal lönebildning ger möjlighet att genomföra en lönerevision med goda löneökningar utifrån avtalets principer.

  • Lokala lönerevisioner ska inte styras av inflationen. Hävda gärna att lönesatsningar behövs, men använd inte inflationen som orsak. Man kan istället lyfta att många av DIK:s medlemmar i kultursektorn är för lågt lönesatta i förhållande till sin utbildning och till andra akademiska tjänster.