Fler än nio av tio bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt, som innebär att yrkesgruppen kan bli skyldig att ange papperslösa personer. Det visar en undersökning från fackförbundet DIK. Bara 3 procent av de biblioteksanställda tycker att förslaget är bra.
Så ser DIK:s biblioteksmedlemmar på förslaget om anmälningsplikt
Tidöpartierna M, L, Kd och Sd har föreslagit att en anmälningsplikt ska införas för myndigheter och kommuner. Förslaget innebär att många yrkesgrupper, däribland bibliotekarier, kan bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.
3 % av bibliotekarierna är för förslaget om anmälningsplikt
I en färsk undersökning svarar 86 procent av DIK:s biblioteksanställda medlemmar att förslaget är mycket dåligt och 7 procent att det är ganska dåligt. Bara 3 procent tycker att förslaget är bra.
Frågan väcker stort engagemang hos medlemmarna. I fritextsvar betonar bibliotekarierna att förslaget är både oetiskt och omänskligt och att det äventyrar biblioteket som öppen och demokratisk mötesplats. Många skriver att en anmälningsplikt inte går att förena med bibliotekens uppdrag och att det står i direkt strid med bibliotekslagens andra paragraf som säger att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”.
"Biblioteken ska vara till för alla, det är inte vår roll att agera grindvakt till varken information eller kultur. Att ge bibliotekarier en angivarroll skulle inte bara skada vårt anseende, det skulle gå emot bibliotekets grundtanke - en öppen lokal med tillgång till fri information."
"Jag blev bibliotekarie för att värna om demokrati, källkritik och läslust. Inte för att bli en angivare i ett samhälle som tar tydliga steg ifrån mänskliga rättigheter, och som försöker försvåra redan utsatta människors situation. Bibliotek ska vara en plats där alla är välkomna.”
"Folk ska inte behöva vara rädda för att besöka språkcaféer, söka information, använda dator, ta sina barn till biblioteket osv och oroa sig för att personalen kommer kolla upp och ev anmäla dem. Det är inte vårt jobb att anmäla papperslösa och jag kommer inte acceptera att det åläggs mig.”
Lagen riskerar att leda till diskriminering och ökad utsatthet
Många respondenter ställer sig också frågande till hur det rent praktiskt skulle gå att genomföra en anmälningsplikt. Flera ser problem med att säkra låntagarnas integritet och att det skulle kunna leda till diskriminering. Bibliotekarierna skriver också att det skulle innebära en oerhörd stress att behöva ha som arbetsuppgift att ange en annan människa, och att det varken är eller ska vara deras uppgift att bedriva polisiärt arbete.
"Förtroendet för biblioteken som en opartisk institution öppen för alla kommer minska. Personer som behöver besöka bibliotek för att klara sig i samhället (tillgång till dator, information, språk etc.) skulle välja att inte besöka biblioteken längre, vilket på sikt skulle försämra integrationen.”
”Hur i hela friden ska jag veta om någon har uppehållstillstånd eller inte? Ska jag be att få se papper varje gång det kommer in en person som inte ser 'svensk' ut?”
“Jag ser inte hur det praktiskt skulle kunna fungera. Ska personalen förhöra besökare och vad ska rapporteras? Det känns rättsosäkert och obehagligt, det är inte vår arbetsuppgift.”
Många respondenter framhåller att en anmälningsplikt inte skulle lösa de problem partierna bakom Tidöavtalet säger sig vilja komma åt, utan att det tvärtom skulle leda till mer utsatthet och otrygghet. Hundratals bibliotekarier skriver att de om förslaget blir verklighet kommer att vägra ange någon och flera skriver att de hellre skulle få sparken eller byta yrke.
”Jag föredrar att bli avskedad framför att ange biblioteksbesökare.”
”Det går stick i stäv med bibliotekslagen och all mänsklig moral. Jag vägrar att ange någon.”
DIK kräver att förslaget om anmälningsplikt dras tillbaka
Efter att Tidöavtalet offentliggjordes gick DIK ut och uppmanade regeringen att dra tillbaka förslaget om anmälningsplikt. En lång rad andra fackförbund och yrkesgrupper har också protesterat – lärare, läkare, jurister och socialsekreterare för att bara nämna några.
Sverige är genom internationella åtaganden skyldiga att tillgodose grundläggande rättigheter som vård, utbildning och information även till personer som inte har laglig rätt att vistas i landet. DIK ser att en angiverilag skulle sätta bibliotekspersonalen i en omöjlig situation där de antingen tvingas bryta mot anmälningsplikten, eller mot bibliotekslagen och en rad internationella konventioner. Dessutom skulle människors förtroende för biblioteken raseras – inte minst hos redan utsatta människor som många gånger är beroende av biblioteket för att kunna ta del av information, få språkligt stöd eller tillgång till en dator.
DIK ser också att en anmälningsplikt skulle leda till mer utsatthet, otrygghet och segregation. Att människor drar sig för att söka vård, skicka sina barn till skolan eller ta del av information och kultur på biblioteket skulle inte motverka det ”skuggsamhälle” regeringen säger sig vilja komma åt. En angiverilag skulle spä på diskriminering och riskerar att skapa ett samhälle präglat av misstänksamhet gentemot andra människor. DIK kräver därför att förslaget om anmälningsplikt omedelbart dras tillbaka och aldrig genomförs.
Namninsamling för att stoppa angiverilagen
För att sätta ytterligare press på regeringen och återigen uppmana dem att dra tillbaka förslaget om en anmälningsplikt gjorde vi en namninsamling som avslutades den 29 juli 2023. Eftersom migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) avböjde att träffa DIK för att ta emot namninsamlingen skickades den istället som ett öppet brev. Läs DIK:s öppna brev om angiverilagen här.
Om undersökningen
1 891 biblioteksanställda DIK-medlemmar har svarat på frågan om vad de tycker om det politiska förslaget om anmälningsplikt. I diagrammet ovan redovisas endast de respondenter som svarat att de känner till förslaget (1 691 personer). Frågan ingick i en större enkät om arbetsmiljön på biblioteken och enkätens svarsfrekvens var 42 procent. Undersökningen gjordes i maj 2023. Övriga delar av enkäten kommer att redovisas i en separat rapport som presenteras i september 2023.
Vanliga frågor och svar om uppropet mot anmälningsplikten
Har du frågor om DIK:s ställningstagande om anmälningsplikten? Läs vår FAQ här.