Sverige har en av världens mest långtgående diskrimineringslagstiftningar, men har vid upprepade tillfällen kritiserats, bland annat av FN, för att det inte finns statistik som kan backa upp arbetet mot diskriminering vilket riskerar att göra lagstiftningen tandlös.
2020 beslutade DIK:s förbundsstyrelse att DIK ska arbeta med så kallad jämlikhetsdata i enkäter.
Vad är jämlikhetsdata?
Jämlikhetsdata är en metod som bygger på så kallad självidentifikation, det vill säga hur individerna själva identifierar sig utifrån de sju diskrimineringsgrunderna:
Ålder
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Syftet med att samla in jämlikhetsdata, det vill säga ställa frågor kopplade till de sju diskrimineringsgrunderna, är att motverka strukturell diskriminering och är en viktig del i arbetet för jämlikhet, mångfald och inkludering.
Jämlikhetsdata rekommenderas av såväl FN, EU och DO.
Varför arbetar DIK med jämlikhetsdata?
Jämlikhetsdata är en del i DIK:s arbete för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Ingen ska i sitt yrkesliv diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ålder, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning.
Jämlikhetsdata är viktigt för att identifiera och synliggöra strukturella hinder för jämlikhet och motverka diskriminering. Det behövs statistik för att det ska gå att genomföra ett effektivt antidiskrimineringsarbete. DIK har länge ställt frågor kopplade till kön och ålder, men ställer nu frågor kopplade till alla diskrimineringsgrunder.
Kan DIK garantera min anonymitet?
Frågorna bygger på så kallad självidentifikation, är valfria och helt anonymiserade. Inga svar kan kopplas till en enskild individ. De har som enda syfte att hjälpa DIK att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och resultaten sparas endast på aggregerad nivå för att möjliggöra en långsiktig och kontinuerlig uppföljning av statistiken.
Hur förhåller sig jämlikhetsdata till GDPR?
Eftersom kartläggningen av jämlikhetsdata sker frivilligt, anonymt och med självidentifikation är metoden i linje med GDPR. Inga uppgifter som kan kopplas till någon individ sparas.
Innebär det här att DIK registrerar statistik utifrån diskrimineringsgrunderna?
Nej, eftersom svaren är helt anonyma och inte kan kopplas till specifika personer. Resultaten sparas endast på aggregerad nivå för att möjliggöra en långsiktig och kontinuerlig uppföljning av statistiken.
Hur använder DIK resultaten?
Resultaten används i vårt antidiskriminerings- och jämlikhetsarbete – både för våra medlemmar på arbetsmarknaden, men också i vår egen organisation. DIK ska vara ett öppet och inkluderande förbund och därför är det mycket viktigt med antidiskriminerings- och jämlikhetsarbete även inom organisationen.
Resultaten används också i DIK:s påverkansarbete och redovisas i exempelvis rapporter. Huvudsyftet är att arbeta för att ingen av våra medlemmar ska diskrimineras i sina yrkesliv. Med konkret statistik över hur jämlikheten ser ut bland våra medlemmar utifrån diskrimineringsgrunderna kan vi också ännu bättre arbeta för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden.
Läs mer: Vi måste räkna hudfärg för att stoppa rasismen (debattartikel i Expressen)
Läs mer: Anna Troberg – Nu stärker DIK arbetet mot diskriminering med jämlikhetsdata