Anders Bucht: "Alla som kan byråbranschen förstår att det här är ett problem"

anders bucht 1280x720

Försvarsmaktens prispressade upphandling av event- och kommunikationstjänster sänder helt fel signaler till en bransch där gratisarbete och obetald övertid redan är alltför etablerade koncept, skriver DIK:s utredare Anders Bucht.

Offentliga upphandlingar omsätter drygt 700 miljarden kronor varje år, vilket motsvarar runt en sjättedel av hela Sveriges BNP. Hur staten beter som uppdragsgivare har en stor påverkan på hur det privata näringslivet formas och därmed på hur arbetstagarnas villkor kommer att se ut, både idag och på sikt.

Försvarsmakten har precis avslutat sin senaste upphandling av event- och kommunikationstjänster och tilldelningen har mött massiv kritik, framför allt för att valet av leverantör i stor utsträckning har baserats på vem som lagt sig lägst kostnadsmässigt.

Det här är naturligtvis helt rimligt om man sätter på sig skattebetalarnas glasögon. Det offentliga upphandlade som sagt varor och tjänster för över 700 miljarder och jag tror att få om några medborgare är sugna på att spendera fler skattemedel än nödvändigt. Projekt som Nya Karolinska har knappast stärkt förtroendet för det offentligas förmåga att hålla koll på pengarna, men det finns alltid två sidor av myntet.

Till tidningen Resumé förklarade Försvarsmaktens marknadschef att den vinnande byrån ”visade att de väldigt gärna ville ha det här uppdraget genom att vara väldigt konkurrenskraftiga när det kommer till pris.” Det som saknas i den analysen är en insikt i hur resultaten generellt ser ut i byråvärlden. En snabb sökning på Alla Bolag visar att ingen av Försvarsmaktens tidigare leverantörer av reklamtjänster har några stora vinstmarginaler att plocka från.

Anställda på byråer står för notan

Lönekostnaderna ökar stadigt i Sverige vilket är positivt, men om ersättningsnivåerna samtidigt sjunker kommer problem att uppstå. DIK är oroliga för att det i slutändan blir personalen på den vinnande byrån som får stå för notan.

Upphandlande myndighet är enligt lag skyldig att ta hänsyn till arbetsvillkor och arbetstagarnas sociala skydd när man väljer leverantör. Det handlar om beställarens ansvar för de människor som faktiskt ska utföra det upphandlade arbetet, men några sådana skrivningar finns inte med i Försvarsmaktens upphandlingsunderlag. Genom att kratta manegen för ett ”race to the bottom” vad gäller ersättningar sätter Försvarsmakten istället många människor i en väldigt utsatt situation.

Malin Wikerberg som är VD för reklambyrån Garbergs Malmö är enligt Resumé kritisk till upphandlingen:

”För att räkna hem det hela innebär det många juniora tjänster som inte kostar så mycket, i värsta fall praktikanter.”

I samma artikel tillägger en annan byråledare som vill vara anonym till att det vinnande anbudet ligger på ”en prisnivå som antingen förutsätter överdebitering av timmar eller rovdrift på medarbetarna för att ge några marginaler alls. Förmodligen både och.”

Alla som känner byråbranschen vet att det här sedan länge är ett problem. DIK har vid flera tillfällen kritiserat branschen för att inte ta tag i kulturen kring gratisarbete och dåliga arbetsvillkor, och att en myndighet bidrar till en ytterligare försämring av de anställdas situation är högst problematiskt. Hur ska en arbetsgivare kunna jobba för bättre villkor för sina anställda när ersättningsnivåerna stadigt sjunker? Förra gången Försvarsmakten genomförde en upphandling låg ersättningen till den vinnande byrån på 680 kronor per timme, i år på 585. Under samma period har den generella löneökningen i Sverige varit cirka tio procent.

Att stoppa in den ekvationen i en redan problematisk kultur kring arbetsmiljö, stress och dåliga villkor riskerar att bli en farlig cocktail. En av de byråer som deltog i upphandlingen av eventbyrå skriver på sin hemsida: ”Vi har inga arbetstider. Däremot är vi hängivna våra uppdrag”, en attityd som är vanligt förekommande. Vad det här egentligen betyder tror jag inte ens att det råder några delade meningar om. Det skulle lika gärna kunna stå ”Du arbetar tills jobbet är utfört och vi betalar inte någon övertid.”

Eller som en före detta medarbetare på den byrå som tog hem upphandlingen själv uttryckt det till Resumé i våras:

”Det finns många som är villiga att jobba övertid men då ska man få betalt eller kunna ta ut komp. På [vinnande byråns namn] är det som att man ska bidra men inte belönas.”

Är det så det ”konkurrenskraftiga” priset som Försvarsmakten kallar det finansieras? Av medarbetarna?

Oavlönat arbete – en norm i branschen?

Problematiken är inget nytt under solen och den är inte heller specifik för kommunikationsbranschen. Tidningen Arkitekten har skrivit om liknande upphandlingar vid ett flertal tillfällen, men det finns en avgörande skillnad. Arkitekter har inte en kultur där oavlönat arbete är accepterat och övertidsersättning är reglerat i kollektivavtal som omfattar väsentligt fler än inom kommunikationsbranschen och är därmed kutym även på arbetsplatser som inte har avtal. I kommunikationsbranschen är det tvärtom. En anonym VD förklarar för Resumé att ”obetalt arbete ingår i jobbet” och DIK:s återkommande rapporter från kommunikationsbranschen visar att det här är verkligheten för många av våra medlemmar.

DIK har inga åsikter kring att enskilda bolag tummar på sin lönsamhet för att vinna upphandlingar, det kan finnas helt legitima och affärsmässiga grunder för ett sådant beslut – MEN, det är aldrig acceptabelt att det görs på medarbetarnas bekostnad.

Det här är inte heller någon enskild företeelse och Försvarsmakten är inte ensamma om att prioritera pris framför andra parametrar. Många fackförbund har länge drivit frågan om att det ska vara krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar för att ha en chans att komma till bukt med vissa av de här problemen. Att upphandlaren nu har rätt att ta hänsyn till arbetsvillkor är ett steg på vägen, men det funkar fortfarande långt ifrån bra och vi har lång väg att gå. I Försvarsmaktens upphandlingsunderlag finns som sagt inga sådana skrivelser. Att det bara är drygt en byrå av tio som har kollektivavtal gör det ännu mer problematiskt, vilket i sin tur påverkas av att anslutningsgraden till facket är för låg.

Den här typen av upphandlingar och den press på arbetstagarna som de upphandlande myndigheterna tvingar fram bidrar till en redan utsatt situation och det blir ännu svårare för DIK att jobba för fler kollektivavtal när bolagens marginaler sjunker. Det är sorgligt att se hur Försvarsmakten bidrar till att skjuta den svenska modellen i sank.

Anders Bucht, utredare
Synpunkter? Kontakta Anders här.

Vill du hjälpa till att skapa en hållbar arbetsmiljö och sund konkurrens i byråbranschen? Gå med i DIK, vi känner och bryr oss om branschen.

Bli medlem här