Regeringens utredning om bättre studiestöd till äldre lägger flera förslag i rätt riktning, men DIK efterlyser fler och bredare insatser för att yrkesverksamma ska kunna vidareutbilda sig eller helt byta yrkesbana senare i livet.
I januariavtalet kom S, Mp, C och L överens om att det ska bli enklare att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna. Nu har en statlig utredning lämnat förslag på hur studiemedelssystemet ska främja det genom mer generösa villkor. Förslagen föreslås träda i kraft under 2021 och 2022.
Att pensionsåldern höjs och fler ska arbeta längre ställer krav på bättre stöd för kompetensutveckling. Även digitaliseringen medför nya kunskapskrav genom att många yrken förändras. Därför är det bra att studiemedelssystemet uppdateras så att fler äldre kan finansiera sin vidareutbildning och omskolning.
DIK ställer sig bakom förslagen att åldersgränsen för rätt till studiemedel ska höjas från 56 till 60 år och att nedtrappningen i rätten att låna ska skjutas till 51 år (idag börjar den vid 47). Nedtrappningen skulle då innebära att den som är 51 år kan ta studielån i maximalt 220 veckor, och den som är 60 år kan ta studielån i högst 40 veckor.
Vi ställer oss också bakom förslaget att personer över 40 som har arbetsmarknadsskäl eller andra särskilda skäl ska kunna få 80 extra veckor med studiemedel. Idag finns möjligheten att ansöka om 40 extra veckor, men det räcker inte för den som exempelvis vill läsa en tvåårig yrkes- eller masterutbildning. Dessutom är kraven hårt ställda vilket gör att få beviljas extraveckorna.
DIK är däremot kritiska till att utredningen inte vill göra det möjligt att få studiemedel för studier på mindre än halvtid. Idag kan studiemedel ges för studier på 50, 75 eller 100 procent. DIK anser att reglerna bör anpassas för kortare och mer lågintensiva studier så att människor kan studera parallellt med yrkeslivet och kontinuerligt uppdatera sin kunskap.
DIK anser inte att äldre ska få höjda studiemedelsbelopp eller mer studiebidrag än yngre studenter, och inte heller att fribeloppen ska höjas. Däremot bör bidragsdelen utökas i förhållande till lånedelen för alla studerande.
För att främja omställning och kompetensutveckling behövs också fler åtgärder utanför studiemedelssystemet. Många av DIK:s medlemmar arbetar i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor där resurserna är mindre och kompetensutveckling sällan prioriteras. För att de, men också exempelvis egenföretagare och visstidsanställda ska få bättre möjlighet att vidareutbilda sig vill DIK att regeringen ser över en modell där studier för yrkesverksamma kan finansieras genom till exempel a-kassa, socialförsäkringar eller andra befintliga system.
Det är också viktigt att utbildningssystemet anpassas bättre efter yrkesverksammas behov genom mer flexibla kurser på halvfart, kvällstid och distans och att kursutbudet blir mer relevant, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap.
Läs mer i DIK:s remissyttrande här.
Här hittar du den statliga utredningen Bättre studiestöd till äldre.