En av tre som arbetar med kommunikation i offentlig sektor har upplevt interna krav på att förmedla en överdrivet positiv bild av den egna organisationens verksamhet. 12 procent inom kommuner och regioner uppger dessutom att de blivit utsatta för otillbörliga påtryckningar från politiker. Det visar en ny rapport från fackförbundet DIK.
En tredjedel, såväl chefer som anställda, uppger att de under de senaste åren upplevt sig tvingade att gå emot sina egna yrkesetiska principer för att möta arbetsgivarens krav. I enkäten specificeras dessa som bland annat saklighet och relevans och att arbetet ska främja demokrati och öppenhet. Samtidigt upplever 84 procent att deras arbete bidrar till ökad transparens och demokratisering.
– Siffrorna är allvarliga. Sveriges invånare ska känna sig trygga med att informationen som kommer från myndigheter, regioner och kommuner är korrekt. Det påverkar också arbetsmiljön att uppleva press från sin arbetsgivare att gå emot de yrkesetiska principerna och att inte bli respekterad i sin yrkesroll, säger Anders Bucht, utredare på DIK och författare av rapporten.
De som jobbar med kommunikation måste få förutsättningar att göra ett bra arbete
Nästan fyra av tio upplever att det helt eller ofta saknas tillräcklig kompetens kring kommunikation hos de som arbetsleder eller fattar strategiska beslut rörande arbetet. För att skydda kommunikatörerna och anseendet för professionen vill DIK att uppdragen kring kommunikation inom offentliga verksamheter förtydligas. Det är också viktigt att chefer på alla nivåer, arbetsledande som strategisk, ger de anställda som arbetar med kommunikation förutsättningar att göra ett bra arbete. Det kräver en ökad kommunikativ kompetens i ledningar.
För att kunna säkerställa kvaliteten på det som kommuniceras måste också arbetsgivaren ta ansvar för arbetsbelastningen. Var tredje anställd upplever att deras arbetssituation är ohållbar på längre sikt. Nio av tio chefer inom offentlig sektor anger att deras arbetsbelastning generellt är hög eller mycket hög och endast en av tio skattar den som rimlig. I enkätsvaren vittnar chefer om att den egna arbetsbelastningen, inte minst den administrativa, gör det omöjligt att vara en bra ledare.
Journalistikens kris ett problem för öppenheten
Relationen mellan journalister och kommunikatörer har diskuterats flitigt i media under de senaste åren, ofta med negativa förtecken. Enkätsvaren visar att åtta av tio respondenter anser att relationen till media i deras organisation är god eller mycket god.
Mer än hälften anger dock att de, eller någon de företräder, under de senaste åren blivit felciterade av journalister. 43 procent av dessa svarar att det påverkat hur de själva eller andra inom organisationen fortsättningsvis hanterat frågor från media.
Många lyfter att såväl tids- som kompetensbrist hos journalisterna utgör ett problem för dem i deras yrkesroll. Felaktig rapportering skapar oro i organisationer vilket försvårar kommunikatörers arbete med att skapa transparens och delaktighet.
– Enkätsvaren visar att situationen inte är så svartvit som det ibland framställs i media. Man kan ibland få bilden av att kommunikatörer och pressekreterare är gatekeepers som jobbar för att försvåra för journalister. Även om det naturligtvis finns undantag så arbetar de flesta hårt för att underlätta för media och tillgängliggöra information, säger Anders Bucht.
Läs hela rapporten ”Vad ska kommuniceras och av vem?"
Om rapporten
Enkäten gick ut till alla DIK:s knappt 6 000 medlemmar som arbetar inom kommunikationsbranschen. I den här rapporten har vi brutit ut de grupper som arbetar för en offentlig arbetsgivare, det vill säga inom kommuner, regioner, staten eller inom offentligägda bolag. Inom den gruppen svarade 873 personer och svarsfrekvensen är 38 procent.
Har du frågor eller kommentarer om rapporten? Kontakta utredare anders.bucht@dik.se.