Det tar tid att förändra. DIK:s ordförande Anna Troberg berättar närmare om hur vi arbetar med påverkansarbete och djupdyker i skolbiblioteksfrågan.
Påverkansarbete är ett långdistanslopp. Även om slutmålet naturligtvis alltid hägrar någonstans längre fram, så är det viktigt att då och då påminna sig själv om alla de framsteg som görs på vägen för att hålla ångan uppe och orka ända fram.
DIK arbetar med påverkansarbete i många frågor, men som exempel kan vi kika lite närmare på hur vi arbetar med skolbiblioteksfrågor och var vi befinner oss på vägen till DIK:s mål att alla elever i Sverige ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek i världsklass.
2011 slog en ändring i skollagen fast att alla elever i Sverige ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Exakt vad ett skolbibliotek faktiskt är, förutom ett fysiskt rum, definierades dock inte. Därför bestämde sig DIK för att göra det. Ett skolbibliotek är ju trots allt så oändligt mycket mer än ett rum. 2012 samlade vi därför ihop en expertgrupp med uppdrag att besvara den konkreta frågan ”Hur känner jag igen ett skolbibliotek när jag ser ett?”.
Sedan dess har expertgruppen inte bara satt upp kriterier för vad ett skolbibliotek är. Man har också definierat vad en skolbibliotekarie är och vad som kännetecknar ett skolbibliotek i världsklass. Det sistnämnda har även mynnat ut i en årlig utmärkelse. Nyligen belönades hela 32 skolbibliotek med utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass.
Parallellt med arbetet att lyfta och tydliggöra skolbibliotekens och skolbibliotekariernas roll är DIK en aktiv remissinstans för diverse utredningar som på ett eller annat vis berör skolbiblioteksfrågor. Här kan vi se en tydlig utveckling framåt. Vi kan konstatera ett större allmänintresse för skolbiblioteksfrågor. När regeringen pytsade ut 60 miljoner i riktade statsbidrag var det till exempel många som ville ha en del av kakan för att bemanna sitt skolbibliotek.
Vi kan också se en större vilja att tydligare definiera skolbibliotek och skolbibliotekarier och att en del av de viktiga kriterier som vår expertgrupp tagit fram sakta men säkert finner sin väg in i utredningar och beslut. Dessutom gör Skolinspektionen just nu en granskning av hur väl skolbiblioteken används som en pedagogisk resurs. DIK:s förhoppning är att granskningen blir ett viktigt steg på vägen till att inkludera skolbibliotekarier i statistiken över pedagogisk personal.
Allt detta kommer långsiktigt att hjälpa oss med de utmaningar som vi fortfarande står inför. Det är naturligtvis bra att alla har laglig rätt att ha tillgång till ett skolbibliotek. Dessvärre vet vi att alla fortfarande inte har det. Vi vet också att bara drygt hälften av alla elever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. För att alla ska få det krävs det mer pengar. Det räcker inte med tillfälliga spridda skurar. Det behövs långsiktiga insatser som gör det möjligt att anställa och bygga upp verksamheten. Men, även om skolledare runt om i landet hade alla pengar i världen, så skulle det i dag inte räcka. Det finns nämligen alldeles för få bibliotekarier.
För att alla elever i Sverige ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek beräknar DIK att det behöver utbildas cirka 2000 extra bibliotekarier över en tioårsperiod, och då gärna bibliotekarier med inriktning på lärande, inte bara mot grundskola och gymnasium, utan även mot högskola och universitet, för att på så sätt öka möjligheterna för både kompetens- och karriärutveckling.
Det har hänt mycket på skolbiblioteksfronten sedan DIK tillsatte expertgruppen för skolbibliotek. Då var intresset svalt. I dag inser allt fler att skolbiblioteken kan göra verklig skillnad och att de skolbibliotekarier som arbetar i dem besitter kompetenser som vårt samhälle behöver nu mer än någonsin – som faktakoll och källgranskning.
Påverkansarbete tar tid, men för den som håller ut kommer ketchupeffekten alltid förr eller senare. I denna och i alla andra frågor DIK arbetar med.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK