I veckan presenterades den kritiserade LAS-utredningen, som går fram med förslag om förändringar i anställningsskyddet. DIK anser att utredningen aldrig borde ha tillsatts.
I veckan presenterades den kritiserade LAS-utredningen, som går fram med förslag om förändringar i anställningsskyddet. Utredningen som är en del av januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, underkänns av facken såväl som av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), som menar att förslagen har kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel och tydligt går emot direktivet om bibehållen balans mellan parterna. Hotet om lagstiftning ligger dock kvar. Om inte fack och arbetsgivare inom privat sektor själva förhandlar fram ett motförslag väntar inskränkningar i arbetsrätten.
DIK:s förbundsordförande Anna Troberg är starkt kritisk:
– LAS-utredningen är ytterligare ett exempel på när politiken utövar ett slags utpressning för att få arbetsmarknadens parter att sakta men säkert själva montera ned den svenska modellen. Man säger: "Om ni inte kommer på något bättre, så kommer vi att rösta igenom det här urdåliga förslaget." Man gjorde det i frågan om strejkrätten genom att tillsätta stridsåtgärdsutredningen och nu gör man samma sak i LAS-frågan. Detta är ett oskick som måste få ett slut.
Utredningen är primärt inriktad mot privat sektor och mindre företag, men kommer slå brett mot arbetsmarknadens alla sektorer. Magnus Berg, förhandlingschef på DIK, om utvecklingen:
– DIK är tillsammans med Saco och resten av fackföreningsrörelsen överens om att detta i ett senare skede kommer rubba balansen mellan arbetsmarknadens parter. Man ger arbetsgivarna fördelar på ett guldfat. Om maktbalansen rubbas på det här sättet, ja då är nästa steg arbetstidsfrågor eller semesterregler, det kan urholka allting på längre sikt i ett worst case scenario.
De framlagda förslagen är långtgående och skulle leda till att människors anställningstrygghet kraftigt försämras. Bland annat föreslås att det ska bli lättare för arbetsgivare att säga upp av personliga skäl, vilket skulle leda till ökad godtycklighet i uppsägningar samtidigt som juridiska prövningar försvåras. Det ska inte längre heller vara möjligt att ogiltigförklara uppsägningar om arbetsgivaren har upp till 15 anställda. Det föreslås även att arbetsgivare ska kunna undanta fem personer från turordningsreglerna, vilket efter en tidsgräns på endast tre månader kan upprepas på nytt. Dessutom försvåras omplacering till nya tjänster då krav införs att nya arbetsuppgifter ska kunna utföras direkt, och inte som idag, med skälig upplärningstid. Enligt Magnus Berg skulle det ha negativa konsekvenser för akademiker:
– I och med att våra medlemmar har kvalificerade arbetsuppgifter så är det svårt att direkt gå in och ersätta någon. Ta exemplet en bibliotekarie som ska jobba med något inom information och behöver en kortare tid för att lära sig systemen. Du skulle kanske behöva tre veckors upplärningsperiod, men det går inte. Det går inte att genomföra omplacering i tjänsten trots att den är ledig eller att du ligger före någon som har kortare anställningstid. Den dörren kommer hållas stängd.
För att balansera förslagen, föreslår utredningen att arbetsgivares ansvar för kompetensutveckling lagstadgas. DIK har länge drivit frågan om kompetensutveckling och ser positivt på att det lyfts i utredningen. Förslaget innebär dock många undantag, till exempel får inte kompetensutvecklingen bli för betungande för arbetsgivare med ett litet antal arbetstagare. DIK ser också problem med den lösa definitionen av kompetensutveckling som lätt kan tolkas till arbetsgivarens fördel. Förhandlingschef Magnus Berg menar att det inte alls väger upp för de övriga förslagen:
– De övriga förslagen som går arbetsgivaren till mötes, de är ju så pass konkreta. De går att använda på en gång, man kommer kunna undanta fem personer och det blir väldigt direkt synbart. Men det var också syftet med utredningen, så de har ju levererat i den delen. Däremot har de inte lyckats behålla balansen mellan arbetsmarknadens parter, vilket var en annan del av uppdraget. Ett kanske omöjligt uppdrag.
Även Saco har varit starkt kritiska och menar att det i det historiska krisläge vi nu befinner oss i, med stora varsel och uppsägningar, inte är läge att gå fram med förslag som omkullkastar spelreglerna på arbetsmarknaden. Tvärtom har coronakrisen visat styrkan i den svenska partsmodellen. Facken har tagit stort ansvar för att snabbt teckna korttidsavtal. AkademikerAlliansen, där DIK ingår, har med andra kommunala parter förhandlat fram ett nytt kompetens- och omställningsavtal som gäller från första maj i år och totalt omfattar 1,2 miljoner anställda. Magnus Berg, förhandlingschef på DIK och ordförande i AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation om avtalet:
– Det parterna på kommunal sektor vill understryka är att vi har tagit ansvar för vår sektor, vi har på central nivå löst kompetensutvecklingsfrågan genom att bygga in den i omställningsavtalet. Vi är glada att vi kunde gå först med ett modernt avtal som jobbar med att förebygga arbetsbrister.
Varje sektor bör på motsvarande sätt ta ansvar för sin respektive del av arbetsmarknaden, anser de kommunala parterna. Det försvåras dock av LAS-utredningen. Anna Troberg, förbundsordförande:
– LAS-utredningen borde aldrig ha tillsats. Nu är den ändå här och det enda rimliga är att kasta den i papperskorgen. Sedan måste fackföreningsrörelsen på allvar ta itu med den politiska utpressningen, annars kommer vi att hamna i den här situationen om och om igen. Det vore förödande för den svenska modellen och tryggheten för alla våra medlemmar.
Vill du veta mer?
Läs mer om LAS och Sacos ställningstagande här.
Försämrad anställningstrygghet – läs om hur förslagen skulle påverka dig här.
Läs vad LO, TCO och Saco skriver i en debattartikel i Aftonbladet 2/5: ”Nej, anställda har inte för mycket trygghet”.