Alla arbetsgivare är skyldiga att leva upp till de lagar och regler som gäller för arbetstid, arbetsmiljö och diskriminering – oavsett var eller när arbetet utförs. Det skriver DIK:s utredare Viktoria Hellström.
I år infaller arbetsmiljödagen under speciella omständigheter. I drygt en månad har Folkhälsomyndigheten och regeringen uppmanat till social distansering för att förhindra spridningen av det nya coronaviruset, covid-19.
I krisen är de anställdas utsatthet för smitta i kontakt med andra människor högsta prioritet. För de som arbetar inom vård- och omsorg och står i frontlinjen för pandemin, är tillgången till skyddsutrustning ett akut och prioriterat arbetsmiljöproblem. Brister i den fysiska arbetsmiljön har fått skyddsombud att kräva skyddstopp, och sedan i slutet på februari har 491 anmälningar om allvarliga tillbud och olyckor relaterade till coronaviruset inkommit till Arbetsmiljöverket.
I pandemitider är det ett privilegium att kunna arbeta hemifrån. Det är betydligt enklare att hålla sig frisk från smitta om du har ett arbete som kan utföras hemmavid, om du bor rymligt istället för trångbott. Men det är inte skäl att förringa eller nedprioritera de problem som följer av att jobba hemma. Den psykosociala arbetsmiljön är alltjämt viktig och får inte glömmas bort.
I hemmaisoleringen riskerar det gränslösa arbetet bli än mer gränslöst. Den alltmer uppkopplade, digitala arbetsmiljön riskerar att förstärka den redan diffusa gränsen mellan fritid och arbete. För många som jobbar hemma finns inte heller förutsättningar för att säkerställa rätt ergonomi, vilket på sikt även det riskerar att leda till stora ohälsotal.
Krisen till trots kvarstår arbetsgivarens skyldigheter och ansvar. Alla arbetsgivare är skyldiga att leva upp till de lagar och regler som gäller för arbetstid, arbetsmiljö och diskriminering – oavsett var eller när arbetet utförs. Bestämmelser om dygnsvila och övertid ska alltid följas, och ohälsosam arbetsbelastning och stress är fortfarande arbetsgivarens ansvar att lösa – även under en pandemi.
Konsekvenserna av att arbetsgivarna inte tar sitt ansvar är nämligen digra. Psykisk ohälsa som depression, stress och utmattning är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, särskilt bland kvinnor, och varje år dör 770 personer av arbetsrelaterad stress, vilket Arbetsmiljöverket, corona eller ej, spår bli allt vanligare i framtiden.
Den digitala transformation av arbetslivet som krisen framtvingar är en utveckling som många ser positivt på. Till exempel är den nya digitala möteskulturen positiv ur klimat- och miljöhänseende då det drar ned på onödiga resor och utsläpp från transporter. Men för att en sådan utveckling ska vara hållbar på riktigt krävs att den digitala arbetsmiljön och frågor om flexibelt arbete blir en aktiv del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
En arbetsmiljö i krisläge kräver skarpa verktyg och kontinuerliga riskbedömningar för att säkerställa de anställdas säkerhet. Men lika viktigt är det att bibehålla systematik och långsiktighet i arbetsmiljöarbetet. I sken av krisen ser vi vikten av en stark välfärd, men även av en stark fackföreningsrörelse som står upp för sina medlemmars rätt till en god arbetsmiljö. Den senaste tidens utveckling har synliggjort att vi har en arbetsmiljölagstiftning som håller måttet. Oavsett var du jobbar, om du står i frontlinjen för pandemin eller jobbar hemma, har du rätt till en bra och hållbar arbetsmiljö.
Viktoria Hellström, vik. utredare