Ett intensivt år av såväl firande som facklig kamp går mot sitt slut. DIK:s förbundsordförande Anna Troberg reflekterar över de frågor som varit särskilt brännande under årets sista månader.
Under november månad har DIK:s femtio år av facklig kamp firats på många arbetsplatser runt om i landet. I mina sociala flöden har bilder av färgglada DIK-tårtor till och med lyckats ge internets alla katter en verklig kamp om utrymmet. Det är både nyttigt och roligt att då och då stanna upp och tillsammans fira allt det vi åstadkommit tillsammans. Men, kampen fortsätter alltid.
Just nu förbereds avtalsrörelsen 2023. Situationen är komplicerad. Osäkerhet i omvärlden och en skenande inflation tvingar arbetsmarknadens parter att hitta nya lösningar. Vill du veta mer om hur det fungerar och om hur DIK tänker, så lyssna gärna på DIK Dialog, en podd där vår förbundssekreterare Tamim Alameddine möter Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo och DIK:s förhandlingschef Magnus Berg som reder ut begreppen.
DIK arbetar också med de konsekvenser som Tidöavtalet kan få för förbundets medlemmar. En av de stora knäckfrågorna är paragrafen om anmälningsplikt för offentliganställda som kommer i kontakt med personer som kan misstänkas vara papperslösa. Förslaget innebär att flera av de yrkesgrupper DIK organiserar kan tvingas bryta mot andra lagar och etiska riktlinjer.
Den kanske hårdast drabbade yrkesgruppen är bibliotekarierna, som skulle hamna i en situation där de antingen tvingas gå emot bibliotekslagen eller den föreslagna lagen om anmälningsplikt. DIK krävde därför nyligen i en debattartikel i Altinget att förslaget om anmälningsplikt dras tillbaka i sin helhet. Utifrån den texten ställde riksdagsledamoten Lawen Redar (S) en skriftlig fråga till migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) om bibliotekarierna och anmälningsplikten. Svaret har kommit, men är tämligen otillfredsställande. DIK har därför begärt ett möte med migrationsministern för att diskutera frågan.
En annan fråga som fortsätter att engagera är principen om en armlängds avstånd. I södra Sverige har frågan aktualiserats genom den kritik som från politiskt håll framförts mot Drag Queen Story Hour som bland annat gått av stapeln på Malmös och Kalmars stadsbibliotek. Kritiken i sig är problematisk då den både bryter en grundläggande demokratisk princip och negligerar personalens kompetens. Den är också ytterst allvarlig då den inspirerat till hat och hot mot personal. DIK har markerat tydligt i både SVT och i ett öppet brev i Barometern. Tidöavtalet slår visserligen fast att den berömda armlängden mellan politik och kultur ska respekteras, men det är uppenbart att principen utmanas från flera håll. Principen utmanas till och med allvarligt av en annan paragraf i samma avtal, paragrafen om en svensk kulturkanon. DIK har lyft frågan i en debattartikel i SvD och har begärt möte med kulturminister Parisa Liljestrand för att diskutera detta och andra brinnande frågor.
DIK har under flera års tid noterat en växande oro bland medlemmarna kring hur samhällets polarisering leder till både otillbörlig politisk påverkan och allvarliga problem med hat och hot. Det är främst de offentliganställda – de som till exempel arbetar på bibliotek, museer, arkiv eller med kommunikation – som på olika sätt lyft sin oro. Det är inte så konstigt. Det är de som varje dag tvingas agera buffertzon vid demokratins frontlinje.
För att tydligare ringa in oron ställde vi nyligen en rad frågor till förbundets offentliganställda medlemmar. Resultatet är alarmerande och presenteras i den nysläppta rapporten ”Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg”. Arbetsvardagen i skärningspunkten mellan alltför klåfingriga politiker, kunskapsförakt och en hårt polariserad allmänhet är tuff. Det är ett problem för DIK:s medlemmar. Det är också ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället. Därför presenterar DIK i rapporten fem konkreta krav som visar vägen mot en ljusare framtid.
Som ni märker har 2022 varit ett intensivt år, där våra frågor på gott och ont aktualiserats i samhällsdebatten. Det, tillsammans med det fina 50-årsfirandet vi haft tillsammans, gör att jag går in i 2023 som en än mer stoltare och än mer beslutsam DIK:are. Våra frågor och vårt arbete är viktigare än någonsin.
Med det riktar jag ett stort tack till er för det här året. Och önskar er alla en riktigt trevlig jul!