DIK:s rapport "Som om vi ska bära hela samhället” visar på flera stora utmaningar för biblioteken. Resursbrist, otillbörlig påverkan och social oro påverkar bibliotekariernas arbetsmiljö och försvårar för biblioteken att genomföra sina samhällsviktiga uppdrag. Nu krävs insatser för att vända utvecklingen.
” Kraven på vad vi som bibliotek ska stå till tjänst med ökar. Biblioteket får till sig fler mål från politiken utan att man svarar med liknande resurser. Det har mer och mer blivit som att vi ska bära hela samhället och utföra hela samhällets uppgifter.”
Låga löner och en påfrestande arbetsmiljö gör att sex av tio bibliotekarier överväger att byta jobb, i många fall till ett helt annat yrke. Det skulle vara en stor förlust för samhället och försämra möjligheten för bibliotekarierna att fortsätta bidra till exempelvis digital kompetens, integration, källkritik, läsning och delaktighet i samhället.
Ta del av rapporten i sin helhet.
Rapportens resultat i korthet
Social oro, skadegörelse och våld är vardag för många bibliotekarier.
Under de senaste två åren har 94 procent av folkbibliotekarierna upplevt social oro, 81 procent har varit med om skadegörelse och 56 procent har upplevt våldsamma situationer. 38 procent har fått utstå kränkningar och 14 procent har utsatts för hot. Det innebär att oro och oordning på biblioteken nu har återgått till tidigare nivåer, efter en tillfällig minskning under coronapandemin då biblioteken var mindre tillgängliga.
Biblioteken speglar utsattheten i samhället.
Enligt bibliotekarierna beror den utbredda sociala oron på en växande utsatthet i samhället. När välfärd, myndigheter och andra instanser skär ned på sina verksamheter blir folkbiblioteket ett av samhällets sista öppna rum som får hantera alltifrån hemlöshet och utanförskap till växande digitala klyftor.
Bibliotekarierna efterlyser fler och bättre trygghetsåtgärder.
Nästan alla folkbibliotek (95 procent) har vidtagit säkerhetsåtgärder som larm eller väktare. De flesta har också handlingsplaner för svåra situationer (84 procent) och rutiner för anmälan (94 procent). Men bara var tredje folkbibliotekarie anser att trygghetsåtgärderna är tillräckliga och bara drygt hälften har fått tillräckligt stöd och utbildning för att hantera eventuella situationer.
Ensamarbete är vanligt men ofta saknas rutiner.
Trots en stundtals orolig och otrygg arbetsmiljö arbetar 48 procent av folkbibliotekarierna ibland ensamma ute i biblioteket. Var fjärde gör det dagligen eller flera gånger i veckan. Ändå har bara var tredje folkbibliotek särskilda rutiner för ensamarbete.
Påtryckningar från politiker och allmänhet hotar demokratin.
28 procent av folkbibliotekarierna har under de senaste två åren upplevt att politiker eller allmänhet försöker påverka vilka böcker som finns på biblioteket eller vilken verksamhet som genomförs. Av dem svarar 18 procent att biblioteket justerade sig i linje med påtryckningarna. Denna form av censur av arrangemang eller böcker kan få stora konsekvenser för det öppna demokratiska samhället.
Biblioteken förväntas göra mer trots mindre resurser.
Under 2023 har nio av tio folkbibliotek fått mindre resurser. Respondenterna beskriver hur budget och personal skärs ned, samtidigt som förväntningarna på vad biblioteken ska göra ökar. 29 procent upplever att de inte har tillräckligt med tid och resurser för att klara sitt arbete på ett tillfredsställande sätt, och nästan hälften anser att det har blivit svårare över tid.
Bibliotekariernas löner är allt för låga sett till utbildning och ansvar.
Med en snittlön på 35 000 kronor är bibliotekarie ett av de lägst betalda akademikeryrkena. De flesta bibliotekarier har minst en treårig utbildning, men investeringen lönar sig inte – livslönen för en utbildad bibliotekarie är lägre än för en person utan högskoleutbildning. Bara 14 procent av bibliotekarierna tror att de kommer ha en bra framtida löneutveckling.
Bibliotekarierna drabbas av den strukturella diskrimineringen av kvinnor.
Att yrket är kvinnodominerat och att kunskapen om vad bibliotekarier gör och bidrar med är låg, är två orsaker till att yrket är lågt värderat i lön och villkor. Jämfört med ett likvärdigt mansdominerat yrke har en bibliotekarie 9 500 kronor mindre i månadslön.
Stor risk för kompetensflykt från biblioteken.
Om inte arbetsmiljö och löner förbättras riskerar biblioteken ett stort kompetenstapp. 66 procent av skolbibliotekarierna och 59 procent av folkbibliotekarierna har under de senaste två åren bytt eller funderat på att byta jobb på grund av arbetsmiljön. Av dem har var tredje övervägt att byta till ett helt annat yrke.
6 krav för starka och trygga bibliotek
1. Samhällets utsatta ska inte vara bibliotekens ansvar
2. Arbetsgivare måste stärka arbetet kring hot, våld, kränkningar och trakasserier
3. Fler aktörer behöver ta ansvar för det digitala utanförskapet
4. Biblioteken måste få tillräckliga resurser
5. Politiken ska inte lägga sig i bibliotekens bedömningar
6. Bibliotekariernas löner ska spegla deras utbildning och ansvar
Om rapporten:
Rapporten ”Som om vi ska bära hela samhället” (2023) bygger på en enkät till DIK:s medlemmar inom biblioteksområdet. Enkäten var öppen 24 april–16 maj 2023 och 1 891 personer svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Frågorna handlade om arbetsmiljön under de senaste två åren (april 2021 till april 2023).