Kommunikatörer inom offentlig sektor larmar om en tuff arbetsmiljö i en undersökning från DIK. Nedskärningar, detaljstyrning, censur och att agera stötdämpare mot hot och hat är exempel från rapporten. Konsekvenserna kan bli stora både på individ- och samhällsnivå.
Rapporten “Detaljstyrning och censur” bygger på svar från cirka 700 kommunikatörer som arbetar i samhällets tjänst, exempelvis på myndigheter, kommuner och universitet. Deras uppdrag är ofta att nå ut med samhällsviktig information och kommunicera med medborgarna om exempelvis sjukvård, skola, samhällsförändringar och smittspridning.
Många upplever att deras yrkeskompetens ifrågasätts och att man inom kommunal sektor vill skära ner på antalet kommunikatörer. Hälften av de svarande oroas över att verksamheten de arbetar i kommer att få ett mer begränsat uppdrag under de kommande åren.
"Inställningen till kommunikatörer tycker jag verkar rätt illa. Som att vi mest äter upp pengar".
Kommunikatörer blir stötdämpare mot hot och hat
I ett hårdare samhällsklimat, särskilt på sociala medier, med en ökande misstro mot offentlig verksamhet drabbas de kommunikatörer som hanterar allmänhetens reaktioner. En tredjedel av respondenterna uppger att deras organisation utsatts för hot under de senaste två åren. Hat och kränkningar är sannolikt ännu vanligare. Många kommunikatörer behöver själva agera filter i digitala kanaler och är de första att se det som skrivs till eller om deras verksamheter. En respondent skriver:
”Det kostar för mycket på det personliga planet att finnas i kanalerna och försöka hålla en saklig ton. Det är olyckligt för det lämnar kanalerna åt ‘trollen’ och det riskerar att minska transparensen i samhället.”
En annan respondent påtalar risken för att verksamheten undviker att kommunicera i frågor som kan väcka stor ilska.
”Om jag som kommunikatör ska hantera hat- och hotstormar innebär det att jag får mindre tid att sprida kunskap från verksamheten. Indirekt kan det innebära omedveten självcensur i förväg – för att slippa hamna i stormarna.”
Känner du igen dig? Skriv gärna till oss om dina erfarenheter här.
Risker för samhället
35 procent, alltså fler än var tredje som svarat, oroar sig över möjligheten att utföra sitt arbete utifrån sina yrkesetiska principer. Det finns en utbredd oro över att offentliga verksamheter censurerar sig och inte kommunicerar i viktiga frågor som jämställdhet, klimat eller mångfald.
Det finns också en tendens från politiskt håll att styra kommunikatörernas uppdrag på detaljnivå. En respondent skriver att “Om man står upp för sin sak får man hårda konsekvenser”.
När kommunikatörerna får mindre resurser, när verksamheten censurerar sin kommunikation eller när mycket resurser går åt till att hantera hot och hat – blir samhällets medborgare drabbade. Information blir svårare att ta till sig, kommunikation i vissa frågor uteblir och kommentarsfälten blir slagfält där ingen vågar ge sig in.
Tre krav för att värna kommunikatörernas yrkesroll och arbetsmiljö
DIK ställer tre krav för att medlemmarnas arbetsmiljö ska förbättras och deras kompetens kunna tas tillvara på bästa sätt.
Det behöver tydliggöras att offentlig kommunikation har en viktig funktion i samhället och kräver professionell kompetens.
Invånare ska kunna känna tilltro till det som kommuniceras av det offentliga. För att värna om öppenhet och transparens behöver medarbetare få stöd från chefer och ledning i att arbeta utifrån sina yrkesetiska principer. Det kräver att den arbetsledande och strategiska ledningen tydliggör kompetensen om och uppdraget för den professionella kommunikationen.
Gränsen mellan tjänstemän och politiker behöver förstärkas.
Offentliga kommunikatörer är inte politikers språkrör. Att kommunikationen inte politiseras är en förutsättning för att medborgare ska kunna känna tillit till offentlig verksamhet. Ansvaret för att hålla politisk påtryckning borta och behålla verksamhetens legitimitet vilar på chefsnivå.
Arbetsgivare måste ta sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar när kommunikatörer tvingas agera stötdämpare mot hat och hot.
Kommunikatörer hamnar ofta i frontlinjen för hot, hat och oresonlig kritik genom att de producerar och publicerar kommunikation och modererar kommentarsfält. Även om det inte riktas mot dem som individer är det en påfrestande arbetsmiljö som bland annat kräver förebyggande utbildning och handledning.
Läs mer i rapporten
Rapporten “Detaljstyrning och censur” bygger på en enkät som 3 428 DIK-medlemmar besvarat. Av dessa var 698 kommunikatörer i offentlig sektor, det motsvarar cirka 26 procent av DIK:s offentliganställda kommunikatörer. Alla citat i rapporten kommer från fritextsvaren.
Fler delar av enkätundersökningen redovisas i rapporterna "Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg" – DIK-medlemmar om sin oro för framtiden och Hakkors utanför museet – DIK-medlemmar om hat och hot på jobbet.
Läs mer om rapporten "Detaljstyrning och censur – offentliganställda kommunikatörers oro för samtiden och framtiden".