Skolbibliotek som är bemannade med skolbibliotekarier ökar elevers informationskompetens och utjämnar kunskapsklyftor. Ändå saknar mer än hälften av Sveriges elever tillgång till skolbibliotekarier. Det visar en ny rapport från DIK.
Den 21 juni 2022 släpper DIK, i samarbete med tankesmedjan Arena Idé, rapporten "Vad krävs för att en boksamling ska kunna kallas ett skolbibliotek?". I den konstateras en påtaglig brist på skolbibliotekarier på Sveriges grundskolor. Som följd står hälften av landets grundskolelever utan det pedagogiska stöd som en skolbibliotekarie ger. Detta trots att det är bevisat att tillgång till ett bemannat skolbibliotek bland annat ökar språkförståelse och informationskompetens, samt utjämna kunskapsklyftor.
- Listan på vad ett skolbibliotek med utbildad bibliotekariekompetens bidrar med kan göras lång. I grunden handlar det om att värna och stärka demokratin. Ändå ser tillgången till bemannade skolbibliotek väldigt olika ut, beroende på var en elev bor, vilken skola hen går i och vem som driver skolan, konstaterar DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.
- Det är både anmärkningsvärt och oacceptabelt, menar hon.
Brist på ambition snarare än ekonomi
Statistik visar att det räcker med ett elevunderlag på cirka 300 elever för att ha de ekonomiska förutsättningarna för ett skolbibliotek bemannat på halvtid. I rapporten undersöks därför hur det ser ut på Sveriges 100 största skolor, där samtliga har fler än 750 elever. Av dessa 100 har endast 50 skolor bemannat sina skolbibliotek med skolbibliotekarier på minst halvtid.
Bristen på bemannade skolbibliotek verkar därför inte ha att göra med ekonomiska förutsättningar, utan snarare handla om ambition och synen på skolbibliotek.
Starka intressen motarbetar bemanningskrav
För DIK är det givet att bristen på skolbibliotekarier på landets skolor kan lösas genom ett lagstadgat krav på bemannade skolbibliotek.
I rapporten fastslås dock att det finns starka intressen som motarbetar ett sådant förslag om krav. Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Friskolornas riksförbund är starkt negativa till skarpare krav på skolbibliotek. Medan både enskilda kommuner, stora som små, samt idéburna skolor är starkt positiva till skarpare krav. Därmed ligger SKR närmare Friskolornas riksförbund än sina egna medlemmar, det vill säga kommunerna.
Pedagogisk kompetens osynliggörs
Trots att det är bevisat att skolbibliotekariers kompetens spelar en avgörande roll för elevers lärandeprocesser, synliggörs yrkesgruppen inte i Skolverkets statistik över pedagogisk personal och kompetens i skolor. Faktum är att i statistiken över skolors pedagogiska förutsättningar och resurser nämns över huvud taget inte skolbibliotek.
Rapportförfattarna föreslår därför en ändring i statistikredovisningen, där skolbibliotekarier ska inkluderas i skolans pedagogiska team. Det skulle bland annat resultera i lättare uppföljning och jämförelse av förändringar och trender på kommun- och skolnivå av till exempel skolresultat och lärartäthet.
DIK:s krav på politiken
DIK har länge drivit på för att alla barn ska ha rätt till bemannade skolbibliotek. Med tillgång till utbildade skolbibliotekarier ökar både läslust och kunskapsnivå. Dessutom jämnar det ut förutsättningarna för eleverna.
- Det vet politikerna – ändå händer det ingenting. Skolministern duckar och vill inte prata om frågan. Det har därför blivit allt tydligare att alla borde ställa regeringen frågan: när får alla elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek? säger Anna Troberg.
DIK vill se en likvärdig skola där all pedagogisk kompetens tas tillvara. Därför kräver vi:
Att alla elever får lagstadgad rätt till skolbibliotek med skolbibliotekarier.
Att Skolverket ges i uppdrag att inkludera skolbibliotekarier i statistiken över pedagogisk kompetens.
Läs mer om resultaten och våra krav på politiken.