DIK välkomnar den nystartade Myndigheten för arbetsmiljökunskap som bland annat ska arbeta med att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö och framtidens arbetsliv.
I veckan invigdes Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle. DIK välkomnar den nystartade myndigheten som bland annat ska arbeta med att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö och framtidens arbetsliv.
På en föränderlig arbetsmarknad krävs nya sätt att jobba med arbetsmiljöfrågor och vi hoppas att myndigheten kan bidra till att bättre möta utmaningarna. Ett exempel är det allt mer flexibla arbetslivet som i grunden är bra, men riskerar att övergå i gränslöshet. Bland DIK:s medlemmar vittnas om arbetstider långt utöver heltid och krav på att ständigt vara nåbar. För att motverka detta krävs bland annat dialog och tydliga ramar. De lagar och regler som reglerar arbetstid ska gälla även när arbetet är flexibelt. Läs mer i DIK:s policy för flexibelt arbete.
Många av DIK:s medlemmar vittnar också om en bristande digital arbetsmiljö. Till exempel genom dåliga verktyg och teknikstrul som skapar stress och tar onödig tid från arbetet. De digitala frågorna är lika mycket arbetsgivarens ansvar som de fysiska, sociala och organisatoriska, och ska vara en lika naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett sätt kan vara att inkludera digitala frågor i skyddsronder. Även här har den nya myndigheten en viktig roll i att sprida kunskap och metoder till arbetsgivare.
Ett annat brådskande område är den ökande psykiska ohälsan. DIK är ett kvinnodominerat förbund och många medlemmar verkar inom kvinnodominerade branscher och yrken där de stressrelaterade sjukskrivningarna ökar allra mest. Att förebygga stress och ohälsa är en avgörande del av arbetsmiljöarbetet och en förutsättning för att fler ska orka jobba ett helt yrkesliv. Eftersom ohälsan ökar som mest bland unga kvinnor måste arbetet börja redan i skolan. Genom #metoo har det också blivit tydligt att arbetet mot sexuella trakasserier måste inkluderas i arbetsmiljöarbetet. För att arbetsgivare ska leva upp till diskrimineringslagen och kravet på aktiva åtgärder krävs mer tillsyn och hårdare sanktioner.
En viktig fråga är också otryggheten på landets bibliotek där allt för många bibliotekarier upplever hot, oro, skadegörelse och aggressivitet. Här behöver Arbetsmiljömyndigheten ta reda på vad som fungerar för att få en trygg och säker miljö, och se till att metoderna sprids vidare. Det har bland annat visat sig vara lugnare på bibliotek där personalen har möjlighet att bygga relationer med besökarna. Förutom kunskap och stöd är det därför avgörande med mer tid och resurser. Liknande problem finns också på andra offentliga arbetsplatser och frågan måste vara högt upp på myndighetens agenda.