Emma Karlsson är arkeolog och fackligt förtroendevald för DIK. Det var hela 15 år sedan hon blev aktiv som lokalfacklig, då som skyddsombud och senare invald i styrelsen. Hon berättar om vad som fick henne att engagera sig från början – och vad som får henne att fortsätta.
Nere i museets magasin samsas stenar, benbitar och skyltar från utgrävningar om utrymmet i en ordnad röra. Emma visar glatt upp olika skärvor och benbitar som ligger prydligt insorterade i lådor. Arkeologer är ofta väldigt engagerade men arbetsmiljön kan vara utmanande, vilket gör att den fackliga närvaron är extra viktig. Det var kanske därför hon engagerade sig från första början säger hon.
– När jag började på museet var det under en ganska turbulent tid, med omorganisationer och sånt. Jag var nog ganska engagerad och ville veta hur jag kunde vara med och påverka. Jag förstod det kanske inte då, men jag intresserade mig för frågor som till exempel arbetsmiljö. Inom arkeologin finns det ju en hel del farliga moment ute i fältarbetet och det är viktigt att prata om arbetsmiljön.
Vad brukar du få hjälpa medlemmar med?
– Lön är en vanlig fråga som jag brukar hjälpa medlemmarna med, särskilt att förstå processen med lönerevisionen. Men mycket av det som vi i facket gör är nog osynligt för medlemmarna. Det är den kontinuerliga dialogen med arbetsgivaren om både stort och smått som gör att det väldigt sällan blir stora dramatiska frågor eller problem.
Sen försöker vi ge medlemmarna kunskap med hjälp av föreläsningar, till exempel om lön, pensioner och kollektivavtal. Det känns bra att kunna ge medlemmarna större förståelse för hur systemet är uppbyggt och vad som påverkar hur många semesterdagar man får eller hur mycket OB-tillägg man kan få. Kollektivavtal låter ju inte så roligt – inte alls – men det är ju där man hamnar i många frågor “vad står det i kollektivavtalet?”.
Du har ju varit lokalfacklig i hela 15 år och ordförande i 10, hur kommer det sig att du orkat fortsätta jobba med det här så länge?
– Det ger så mycket tillbaka att engagera sig och förstå hur saker och ting hänger ihop. Det är som att man förstår spelreglerna, vad vi har rätt till. Man får insyn i både arbetsgivarnas och arbetstagarnas perspektiv. Och när man förstår hur det funkar på arbetsplatsen så blir det mycket roligare att jobba.
Hur tror du det hade varit på arbetsplatsen om inte facket hade funnits här?
– Vi har en så lång tradition av facklig samverkan så det är svårt att föreställa sig en arbetsplats där man inte har dialog kring saker. Jag tror det skulle vara mer konflikter och man skulle nog känna sig mindre engagerad.
Hur ser det ut i er lokalfackliga förening?
– Vi är en förening på ungefär 30 medlemmar och en styrelse på fyra personer. Vi försöker hitta en nivå där vi i styrelsen känner att det är lagom. Det är ju lätt att man vill göra väldigt mycket, kanske mer än man hinner. Men vi har fått bra utbildningar från DIK och med hjälp av dem har vi kommit fram till ungefär hur vi kan jobba. Vår ambition är att arrangera ett medlemsmöte per år med en föreläsning eller liknande. Sen brukar vi även ha ett medlemsmöte i samband med årsmötet där vi kan ta upp eventuella frågor som medlemmarna vill diskutera eller ha mer information om.
Vill du engagera dig?
Bli fackligt förtroendevald!Är du redan förtroendevald och ha mer inspiration? Här hittar du aktuella kurser och evenemang.