Regeringen har presenterat sitt förslag för budgeten 2024. Kulturen har länge lidit av bristande resurser som nu börjar få allvarliga konsekvenser, och i år lämnar regeringen återigen en rekordlåg kulturbudget. DIK efterlyser stora och breda satsningar.
Lång tids nedprioritering av kulturen har skapat ett akut läge
Kultursektorn kämpar sedan länge med bristfälliga resurser. Verksamheterna präglas till stor del av kortsiktiga projektstöd och riktade bidrag, samtidigt som grundfinansieringen inte räknas upp i nivå med löne- och prisutveckling. Pandemin drabbade sektorn hårt och innan den helt hunnit återhämta sig kom nästa slag i form av lågkonjunktur och bantade kulturbudgetar på många håll i landet.
Den nedprioritering av kulturen som pågått över lång tid har mycket allvarliga konsekvenser. Den påverkar verksamheternas utveckling och möjlighet att genomföra sina uppdrag – museerna får sämre möjlighet att vårda samlingarna, biblioteken får mindre möjlighet att erbjuda kvalitativ biblioteksverksamhet, arkiven kan inte digitisera handlingar i den takt som behövs och flera statliga kulturinstitutioner är i akut behov av omfattande renoveringar för att ens kunna hålla öppet. I slutändan drabbas allmänheten och besökarna.
Underfinansieringen har också skapat en osund arbetsmarknad med många otrygga anställningar, hög arbetsbelastning och låga löner. Flera rapporter från DIK visar att det nu gått så långt att många inom biblioteks- och museisektorn överväger att byta yrkesbana på grund av arbetsmiljön. Om läget inte förbättras är risken att kultursektorn drabbas av ett stort kompetenstapp.
Trots dessa stora utmaningar saknas tillräckliga resurser och satsningar på kulturen i årets budget. Sektorn tvingas åter att hanka sig fram. Vi närmar oss raskt en gräns där många inte längre kommer att kunna erbjuda kvalitativ verksamhet.
– Läget är akut. Kulturen och folkbildningen behöver breda långsiktiga satsningar för att inte sakta men säkert gå under, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.
Öronmärkta och permanenta resursförstärkningar behövs
För att vända utvecklingen måste hela kultursektorn få en permanent resursförstärkning från statligt håll. Det behövs också tydligare styrning av resurserna så att förstärkningarna faktiskt når fram till museer, arkiv, bibliotek och andra kulturverksamheter ute i landets kommuner och regioner. DIK vill därför se flera öronmärkta statliga satsningar.
DIK kräver:
Att anslagen till kultur i regioner och kommuner generellt stärks och räknas upp i nivå med löne- och prisutveckling.
Ett permanent tillskott till Kultursamverkansmodellen på åtminstone 100 miljoner kronor årligen, utan utpekade ändamål. Modellen är ett avgörande verktyg för att nå de kulturpolitiska målen.
Att satsningen ”Stärkta bibliotek” som pågått 2018–2023 får fortsätta och permanentas genom 250 miljoner kronor årligen. Det är bra att folkbiblioteken får resurser för det läsfrämjande arbetet men DIK motsätter sig att satsningen på stärkta bibliotek samtidigt avslutas. Den är och har varit viktig för att göra folkbiblioteksverksamheten tillgänglig för fler, särskilt i mindre mer resurssvaga kommuner.
Akuta resurser till de statliga kulturinstitutionerna för att säkra både byggnader och samlingar. Det är bra att hyresmodellerna ses över – de måste bli rimliga och hållbara, men det behövs också ordentliga budgettillskott här och nu. De anslagshöjningar och lån som aviseras i budgeten räcker inte.
Mer resurser till digitisering och digitalisering av kulturarvet. Flera utredningar har pekat på att takten i digitaliseringen måste öka avsevärt. Det är bra att regeringen avsätter medel för digitisering av arkiv- och föremålssamlingar till bland annat Riksarkivet och statliga museer, men betydligt mer behövs för att fylla behoven.
Alla barn och unga ska ha bemannade skolbibliotek och kulturskola
DIK välkomnar regeringens satsning på bemannade skolbibliotek som presenterades förra veckan. Det kommer att stärka ungas läsförmåga och källkritiska kompetens och bidra till högre måluppfyllelse i skolan. Förslagen om läslistor i skola och förskola och en allmän kulturkanon anser DIK däremot är fel väg att gå. Det är inte statens uppgift att bestämma vilka böcker eller vilken sorts kultur människor ska ta del av. Det ska lämnas åt professionerna – det vill säga bibliotekarier, lärare, förskolepedagoger och kulturutövare. Istället behöver regeringen se till att kultur och litteratur finns tillgängligt för alla, genom hela livet.
Förutom satsningen på skolbibliotek behövs en ordentlig förstärkning av kulturskolan. Det är bra att regeringen förlänger kulturskolebidraget, men stödet behöver permanentas och höjas. Idag finns det brister i kulturskolans styrning som gör att tillgång, verksamheter och deltagaravgifter varierar runt om i landet. Kommunernas försämrade ekonomi riskerar att ytterligare förstärka dessa problem.
DIK kräver:
Att skollagen skärps med krav på att skolbiblioteken ska vara bemannade av utbildade bibliotekarier och att antalet utbildningsplatser till biblioteksutbildningarna fördubblas.
En permanent statlig resursförstärkning till kulturskolan på minst 200 miljoner kronor årligen. Dessutom bör möjligheten att lagskydda kulturskolan undersökas och nationella mål för verksamheten och tak för deltagaravgifter införas. Sammantaget skulle detta stärka barn och ungas rätt att ta del av kulturskolans verksamhet och bidra till högre likvärdighet och kvalitet runt om i landet.
Kraftigt minskade resurser till studieförbunden - ett hårt slag mot demokratin
DIK motsätter sig kraftfullt regeringen förslag att minska studieförbundens anslag. Regeringen motiverar neddragningen med att de bland annat vill satsa på yrkesutbildningar. Det är givetvis bra att satsa på utbildning, men inte på bekostnad av studieförbunden. De spelar en avgörande roll för att människor i hela landet ska få tillgång till kultur, kunskap och större möjlighet att delta i samhället. Studieförbunden gör varje dag viktiga insatser för integrationen och stöttar personer som står långt från arbetsmarknaden att få avgörande kunskaper och kontakter. Dessutom finns de, precis som biblioteken, i alla landets kommuner. De kraftiga neddragningarna kommer slå hårt mot folkbildningen och demokratin, och spä på den redan ojämlika tillgången till kultur och kunskap.
DIK kräver:
Att studieförbundens anslag omedelbart återställs. Deras unika roll och infrastruktur måste värnas.
Anslagen till kultur i budgetpropositionen för 2024
I budgeten för 2024 föreslår regeringen att 16,6 miljarder ska avsättas till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Av dessa går ca 9 miljarder till kulturområdet. Kulturbudgeten är ungefär lika stor som för 2023, men på grund av inflationen är resultatet att kulturresurserna i praktiken minskar. De största kulturposterna i budgeten är ”Centrala museer (myndigheter och stiftelser)” (1,7 miljarder och ”bidrag till regional kulturverksamhet” 1,7 miljarder).