Idag 16 mars öppnar antagningen till höstens högskoleutbildningar. I samband med det har DIK:s studentgrupp skickat tio krav för breddad rekrytering till universitet och högskolor runt om i landet. Men för att alla grupper ska få samma tillgång till högre utbildning behövs också att regeringen tillför mer resurser och ställer högre krav på utbildningsanordnare.
Studier i humaniora präglas av kritiskt tänkande och att ställa nya frågor till vedertagna sanningar. För att forskning inom humaniora ska fortsätta vara angelägen måste den präglas av mångfald. Det går inte ihop med den sociala snedrekrytering som idag sker till humanistiska och andra ämnen.
Flera studier, bland annat från UKÄ och UHR, visar att föräldrars utbildningsbakgrund är den mest avgörande faktorn för om en person kommer att påbörja högskolestudier. Dessutom finns en överrepresentation av män på högre akademisk nivå, trots att fler kvinnor studerar och tar examen. När omvärlden förändras snabbt är de humanistiska perspektiven avgörande för att granska och förstå samhället. Litteraturvetare, etnologer, idéhistoriker, bibliotekarier med flera sitter på ovärderliga kunskaper. Men hur relevanta blir analyserna om de som utför dem är en homogen grupp?
Snedrekrytering går inte att lösa enbart genom enskilda universitets marknadsföring. Grunden läggs i tidig ålder och insatser måste därför sättas in tidigt. För att alla unga ska känna att studier inom humaniora eller högre utbildning överhuvudtaget är ett alternativ för dem behöver flera samhällsinstanser samarbeta. Inte minst krävs en likvärdig grundskola och insatser för att motverka ekonomisk och social utsatthet och segregation.
För att bredda rekryteringen behövs också ett mer aktivt arbete från universitet och högskolor. Det är ett krav enligt Högskolelagen och mycket bra arbete görs, men den ihållande snedrekryteringen visar att det är långt ifrån tillräckligt. Det är bra att regeringen gett UKÄ i uppdrag att utvärdera arbetet med breddad rekrytering, men det måste följas av konkreta insatser.
DIK Student anser därför att regeringen bör ställa krav på utbildningsanordnare att ha tydliga planer med mätbara mål för arbetet med breddad rekrytering och jämställdhet. Arbetet ska utgå från universitetsledningen, tydliggöra vilket ansvar som ligger på olika delar av verksamheten och följas upp och utvärderas årligen. Planerna kan till exempel innehålla insatser som att nå ut till underrepresenterade grupper, anta fler elever genom alternativt urval och validering, stärka tillgången till studenthälsa och akademiskt stöd och att göra undervisningen mer inkluderande.
För att högskolan ska kunna bedriva ett strukturerat arbete behöver regeringen också se till att de har tillräckliga resurser. Fördelningen måste dessutom bli jämnare mellan olika utbildningar. Humanistiska ämnen får tillsammans med samhällsvetenskap, juridik och teologi lägst anslag från staten. Det leder bland annat till mindre lärarledd tid och att så mycket som 90 procent av en humanistisk utbildning kan ske genom självstudier. Studenter från studieovana hem har sämre möjlighet att klara det, och riskerar att avsluta sin utbildning i förtid.
Vi i DIK:s studentgrupp hoppas att du Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, tar tillfället i akt och skärper arbetet med breddad rekrytering till högskolan. Det är en fråga om demokrati och jämlikhet, men också om utbildningens och i det långa loppet forskningens kvalitet.
DIK:s expertgrupp för studenter
Niva Ekgren
Joel Albinsson
Filip Hallbäck
Läs DIK students 10 krav för breddad rekrytering här